Diabetes

Bukspottkörteln frisätter normalt insulin vars huvudsakliga uppgift är att reglera cellernas glukosupptag - vid diabetes kan cellerna inte ta upp glukos vilket ger hyperglykemi

Typ 1:

Insulinbrist pga antalet betaceller i pankreas är kraftigt reducerade (autoimmun sjukdomsprocess)

Typ 2:

Funktionell insulinbrist pga insulinresistens i många av kroppens stora insulinberoende vävnader

Tecken på hyperglykemi (sker oftast vid obehandlad diabetes):

Trötthet
Huvudvärk
Törst
Ökad urinmängd
Acetondoftande utandning

Hyperglykemi räknas över 8-12 mmol beroende på om man är fastande eller inte

Tecken på hypoglykemi (sker oftast pga minskat födointag/ökad fysisk aktivitet):

Svettning
Blekhet
Hjärtklappning
Irritation
Oro och förvirring
Medvetandesänkning

Lågt blodsocker (hypoglykemi) räknas under 4 mmol

Åtgärder vid hypoglykemi om patient kan svälja:

4 druvsockertabletter
Smörgås, mjölk, juice

Om patient ej kan svälja:

Glukos i.v 30%
Glukagoninjektion i.m
Infusion glukos

Ketoacidos

Insulinbrist med hyperglykemi >15 mmol/l och ketoanemi - ger lågt pH (metabolisk acidos)
Ger liknande symtom som vid hyperglykemi + hyperventilation (försök att vädra ut koldioxid för att kompensera metabolisk acidos)

Omvårdnad vid ketoacidos

Vätska i.v för att återställa vätskebalansen
Insulin
Noggrann övervakning

Många med typ 2 diabetes kan reglera plasmaglukosnivån med koständring och ökad motion - kan bli nödvändigt med läkemedelsbehandling efter en viss tid

Viktigt att sjuksköterskan informerar patienten om att läkemedel är tilläggsbehandling och att patienten måste vara noggrann med motion och kost

Läkemedel vid typ 2 diabetes:

Metformin (förstahandsvalet)
Ska tas i samband med måltider
Biverkningar i form av gastrointestinala besvär och man bör därför öka dosen gradvis

Fasteglukos bör ligga mellan 4 och 7 mmol och 80% av mätningarna gjorda 2 timmar efter måltid bör visa värden under 8 mmol/l

HbA1c visar den genomsnittliga plasmaglukosnivån de senaste 6-8 veckorna

Ligger det över 40 mmol/mol vid minst 2 tillfällen kan man ställa diagnos

Vid frekventa insulininjektioner på ett och samma ställe kan fettvävnadsskada/lipohypertrofi uppstå - det kan upptäckas genom:

Palpation - känns förhårdnad under huden och kan ömma
Inspektion - i motljus syns en “bulle” under huden

Råd till patient med diabetes som ska åka utomlands:

Ta med stickutrustning, kuvetter, blodsockermätare, insulinpennor och insulin
Få ett intyg från läkaren att patienten har insulinbehandlad diabetes så hen har rätt att föra in sprutor i landet
Förvara inte insulinet för varmt

Omvårdnad vid diabetes:

Regelbundna måltider
Regelbundna blodsockerkontroller
Långsamma kolhydrater
Mellanmål
Undvika sötsaker

Patienter med diabetes kan ofta drabbas av något som kallas för diabetesfot

Diabetiska fotsår är lokaliserade till foten nedanför ankeln, där ingår neuropatiska sår som är lokaliserade till undersidan av foten, tåspetsarna, undersidan av tårna och mellan tårna samt ischemiska sår som förekommer på utsidan av foten, på tårna och hälen

Behandling:

Viktigt att se på helheten och inte bara fokusera på den lokala sårbehandlingen
Plasmaglukosreglering, infektionsbehandling, smärtbehandling, avlastning, kost etc

Egenvårdsråd för att undvika diabetessår på fötterna:

Inspektera fötterna morgon och kväll
Kolla, känn igenom skor/strumpor så det inte finns något löst där i
Bra skor
Försiktig fotvård (gå till professionell fotvårdare som kan diabetesfötter)
Rena och torra fötter, smörja in med mjukgörande kräm
Inneskor