NKSE facit hösten 2026 – svarsförslag till alla uppgifter
Här är svarsförslag till alla 24 uppgifter i de två patientfallen och till läkemedelsberäkningen på NKSE:s skriftliga prov hösten 2026. Frågorna är sammanfattade med egna ord. Där en fråga kan besvaras på flera sätt listar vi så många godtagbara svar som möjligt – på provet räcker det med så många som frågan ber om.
Det här är inte provets officiella rättningsmall. Svaren är NKSE Coachs egna förslag. Det är ditt lärosäte som rättar provet mot rättningsmallen, och resultatet meddelas 27 november 2026. Äldre prov med officiell rättningsmall hittar du i registret över gamla NKSE-tentor.
Patientfall 1: man, 69 år, med andnöd – lunginflammation och KOL
En 69-årig tidigare snickare och långvarig rökare med hörselnedsättning söker akut med hosta, feber och svår andnöd efter att barnbarnet varit förkylt. Han läggs in på medicinavdelning, får lunginflammation konstaterad och utreds för KOL. Uppgift 1–11, 25 poäng.
Uppgift 1: Bedöma andningsstatus
Patienten bedöms behöva omedelbart omhändertagande och tas in på akutrum.
Ange fyra kontroller eller observationer av andningen för att bedöma andningsstatus, utöver andningsrelaterad smärta, heshet och hosta.
Svarsförslag – frågan ber om 4, här är 14 godtagbara:
- Andningsfrekvens (andetag per minut)
- Andningsdjup – ytlig eller djup andning
- Andningsrytm och regelbundenhet
- Andningsljud – väsande, pipande, rosslande eller förlängt expirium
- Användning av hjälpmuskulatur (hals- och skuldermuskler)
- Indragningar i jugulum eller mellan revbenen
- Syremättnad (SpO₂) med pulsoximeter
- Hudfärg – cyanos på läppar, öron och naglar, blekhet
- Andningsansträngning – orkar patienten tala i hela meningar?
- Kroppsställning – sitter framåtlutad med stöd på armarna
- Upphostningar/sputum – mängd, färg och konsistens
- Bröstkorgens rörelser – symmetri och utvidgning
- Läppandning
- Oro, ångest och trötthet som tecken på andningssvikt
Uppgift 2: Oberoende omvårdnadsåtgärder vid andnöd
Vitalparametrar: andningsfrekvens 24, saturation 84 %, puls 110, temperatur 38,5 °C, blodtryck 145/90, vaken men mycket trött. Patienten är ångestfylld. Läkaren ordinerar syrgas.
Ange två oberoende omvårdnadsåtgärder kopplade till andningen och motivera varje åtgärd.
Svarsförslag – frågan ber om 2, här är 10 godtagbara:
- Högläge eller sittande, gärna framåtlutad med armarna på ett bord – diafragman sjunker, lungorna kan vidgas och hjälpmuskulaturen arbetar effektivare
- Lugnt bemötande, stanna kvar och förklara vad som händer – andnöd ger ångest och ångest ökar andningsfrekvensen och syreförbrukningen
- Instruera i läppandning (andas ut långsamt mot kyssmun) – ger mottryck som håller luftvägarna öppna och förlänger utandningen
- Lär ut andningsteknik med lugn bukandning – minskar andningsarbetet och känslan av andnöd
- Hjälp att få upp slem med huffing, hostteknik och lägesändring – fria luftvägar förbättrar ventilation och gasutbyte
- Ge en PEP-flöjt (andning mot motstånd) – det positiva utandningstrycket håller luftvägarna öppna, förbättrar ventilationen och underlättar att få upp slem
- Lossa åtsittande kläder – underlättar bröstkorgens rörelser
- Svalt rum och frisk luft eller fläkt mot ansiktet – minskar upplevelsen av andnöd
- Planera vila och undvik onödig ansträngning – minskar syreförbrukningen
- Erbjud vätska vid feber om inget hinder finns – tunnare slem som är lättare att hosta upp
Uppgift 3: Dokumentation enligt omvårdnadsprocessen
En sjuksköterskestudent ska genomföra ankomstsamtalet och dokumentera en omvårdnadsplan enligt omvårdnadsprocessen.
Ange två typer av uppgifter som en omvårdnadsanamnes kan innehålla.
Svarsförslag – frågan ber om 2, här är 10 godtagbara:
- Tidigare och nuvarande hälsa och sjukdomar
- Aktuella besvär och hur patienten själv upplever dem
- Levnadsvanor – rökning, alkohol, fysisk aktivitet, matvanor
- Sociala förhållanden – boende, familj, anhöriga och nätverk
- Funktionsförmåga och funktionsnedsättningar, till exempel hörsel och syn
- Nutrition, elimination och sömn
- Läkemedel och allergier/överkänslighet
- Psykosocial situation, oro och copingstrategier
- Kommunikation och språk
- Patientens förväntningar, önskemål och mål med vården
Vad är skillnaden mellan en medicinsk diagnos och en omvårdnadsdiagnos?
Svarsförslag: Den medicinska diagnosen beskriver sjukdomen eller den patologiska förändringen och ställs av läkare. Omvårdnadsdiagnosen beskriver patientens upplevelser, reaktioner och behov i relation till hälsa och sjukdom – det som sjuksköterskan kan påverka med omvårdnadsåtgärder.
Beskriv kortfattat vad en problemdiagnos är.
Svarsförslag: Ett aktuellt eller potentiellt (risk-)problem som påverkar patientens hälsa eller välbefinnande, formulerat som problem, orsak (relaterat till) och tecken/symtom – till exempel andnöd relaterat till lunginflammation, visar sig som …
Beskriv kortfattat vad en resursdiagnos är.
Svarsförslag: Patientens egna resurser, styrkor och förmågor som kan användas i omvårdnaden – till exempel stöd från dottern, motivation att sluta röka eller att patienten klarar sin hygien själv.
Vad står förkortningen ICNP för?
Svarsförslag: International Classification for Nursing Practice
Uppgift 4: Kommunikation vid hörselnedsättning
Ankomstsamtalet hålls i ett tyst och väl upplyst rum. Det som sägs skrivs ned, bilder visas och skriftlig information lämnas.
Ange fyra åtgärder som gör det lättare för patienten att ta till sig informationen trots hörselnedsättningen, utöver de som redan nämnts.
Svarsförslag – frågan ber om 4, här är 14 godtagbara:
- Sitt mittemot och vänd ansiktet mot patienten så att han kan läsa på läpparna
- Täck inte munnen och tugga inte medan du pratar
- Tala tydligt och lugnt i normal eller något högre röst – utan att skrika
- Använd korta meningar och ta en sak i taget
- Fånga uppmärksamheten innan du börjar prata, till exempel genom att säga namnet eller ta ögonkontakt
- Kontrollera att hörapparaten sitter i, är påslagen och har fungerande batteri
- Använd hörselslinga eller samtalsförstärkare
- Prata till det öra som hör bäst
- Kontrollera förståelsen genom att be patienten återberätta med egna ord
- Upprepa eller omformulera det som inte uppfattas
- Låt dottern vara med om patienten vill det
- Ge tid för frågor och avbryt inte
- Använd kroppsspråk och gester som förstärker budskapet
- Undvik att flera personer pratar samtidigt
Uppgift 5: Antibiotika, arbetsmiljö, miljö och global hälsa
Blodprover visar lunginflammation. Läkaren ordinerar bensylpenicillin 3 g intravenöst tre gånger per dygn, som bereds på avdelningen.
Beskriv kortfattat vad antibiotikaresistens är.
Svarsförslag: Att bakterier har utvecklat eller förvärvat förmågan att överleva antibiotika, så att behandlingen inte längre har effekt.
Ange en anledning att använda slutet system vid administrering av antibiotika, utifrån sjuksköterskans arbetsmiljö.
Svarsförslag:
- Minskar exponeringen för antibiotika via hud och inandning (aerosol) och därmed risken för överkänslighet och allergi hos personalen
- Minskar risken att resistenta bakterier selekteras i personalens egen flora
- Minskar risken för stickskador och spill
Ange en anledning att använda slutet system vid administrering av antibiotika, utifrån miljö och hållbarhet.
Svarsförslag:
- Förhindrar spill och utsläpp av antibiotika till avlopp och natur, där det driver resistensutveckling
- Mindre läkemedelssvinn och mindre farligt avfall
Ge ett exempel på hur klimatförändringar hotar den globala hälsan i relation till ökad antibiotikaanvändning.
Svarsförslag:
- Varmare klimat ökar spridningen av infektionssjukdomar, även vektorburna som sprids med myggor och fästingar – fler infektioner ger mer antibiotika och mer resistens
- Översvämningar och sämre vattenkvalitet ger fler vatten- och livsmedelsburna infektioner som behandlas med antibiotika
- Högre temperaturer gynnar bakterietillväxt och spridning av resistenta bakterier i miljön
- Klimatflyktingar och trångboddhet ökar smittspridningen
Uppgift 6: Agenda 2030 och sjuksköterskans ansvar
Samtal om global hälsa, hållbar utveckling och sjuksköterskans ansvar.
Ange ett globalt mål i Agenda 2030 som är särskilt relevant för sjuksköterskans arbete.
Svarsförslag:
- Mål 3: God hälsa och välbefinnande
- Mål 5: Jämställdhet
- Mål 6: Rent vatten och sanitet
- Mål 10: Minskad ojämlikhet
- Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion
- Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna
Ge ett exempel på hur sjuksköterskan kan bidra till hållbar utveckling enligt Agenda 2030.
Svarsförslag:
- Rationell antibiotikaanvändning och följsamhet till basala hygienrutiner för att motverka resistens (mål 3)
- Hälsofrämjande och förebyggande arbete, till exempel rökavvänjning och samtal om levnadsvanor (mål 3)
- Minska avfall och engångsmaterial, källsortera och undvika läkemedelssvinn (mål 12)
- Välja slutna system och miljöanpassade läkemedel där det går (mål 12)
- Energismart arbete – släcka, stänga av och undvika onödiga transporter (mål 13)
- Jämlik vård oavsett bakgrund, kön eller ekonomi (mål 5 och 10)
Uppgift 7: PEF-mätning och spirometri
PEF-mätningar och sedan spirometri ordineras för att utreda lungfunktionen.
Hur genomförs en PEF-mätning?
Svarsförslag: Patienten står eller sitter upprätt, andas in maximalt, sluter läpparna tätt kring munstycket och blåser ut så snabbt och kraftigt som möjligt i en kort stöt. Mätningen upprepas tre gånger och det bästa värdet noteras.
Vad kan en spirometriundersökning visa om lungfunktionen?
Svarsförslag:
- Lungvolymer och luftflöden (bland annat FEV₁, VC/FVC och kvoten FEV₁/FVC)
- Om lungfunktionen är nedsatt och om nedsättningen är obstruktiv (till exempel KOL eller astma) eller restriktiv
- Om obstruktiviteten är reversibel efter bronkvidgande läkemedel
Vad innebär VC (vitalkapacitet)?
Svarsförslag: Den största luftvolym som kan andas ut efter en maximal inandning, i lugnt tempo.
Vad innebär FVC (forcerad vitalkapacitet)?
Svarsförslag: Den största luftvolym som kan blåsas ut så snabbt och kraftigt som möjligt efter en maximal inandning.
Uppgift 8: KOL och syrgasbehandling
Undersökningarna visar att patienten har KOL. Han har syrgas sedan ankomsten.
Vad står förkortningen KOL för?
Svarsförslag: Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Vilken är den dominerande riskfaktorn för KOL?
Svarsförslag: Rökning (tobaksrökning)
Ange tre karaktäristiska symtom eller tecken vid KOL, utöver viktminskning och cyanos.
Svarsförslag – frågan ber om 3, här är 11 godtagbara:
- Långvarig hosta
- Slemproduktion och upphostningar
- Andnöd vid ansträngning
- Pipande eller väsande andning med förlängt expirium
- Läppandning
- Användning av hjälpmuskulatur
- Tunnformad bröstkorg
- Trötthet och nedsatt ork
- Återkommande luftvägsinfektioner och exacerbationer
- Perifera ödem vid högerkammarsvikt (cor pulmonale)
- Trumpinnefingrar
Vilken särskild risk finns vid syrgasbehandling av en patient med KOL?
Svarsförslag: Koldioxidretention (hyperkapni, så kallad koldioxidnarkos). Vid kronisk KOL kan andningsdriften styras av låg syrgashalt, och för mycket syrgas kan då ge hypoventilation, stigande koldioxid och sänkt medvetandegrad. Ge syrgas enligt ordination mot en målsaturation – ofta 88–92 % – och följ upp andning och medvetandegrad.
Uppgift 9: Inhalationsläkemedel: beta-2-agonist och glukokortikoid
Läkaren ordinerar daglig inhalation av Ventoline (beta-2-agonist) och Pulmicort (glukokortikoid).
Beta-2-agonist (Ventoline, salbutamol): verkningsmekanism, effekt och en vanlig biverkan.
Svarsförslag:
- Verkningsmekanism: stimulerar beta-2-receptorer i bronkernas glatta muskulatur, som då relaxerar
- Effekt: snabb bronkvidgning och lindring av andnöd inom några minuter, verkar några timmar
- Biverkan: darrningar (tremor)
- Biverkan: hjärtklappning eller snabb puls (takykardi)
- Biverkan: huvudvärk, oro, muskelkramp, låg kaliumhalt vid höga doser
Glukokortikoid (Pulmicort, budesonid): verkningsmekanism, effekt och en vanlig biverkan.
Svarsförslag:
- Verkningsmekanism: binder till glukokortikoidreceptorer i cellerna och hämmar bildningen av inflammatoriska ämnen i luftvägarnas slemhinna
- Effekt: minskad inflammation, svullnad och slembildning – förebyggande med effekt först efter dagar till veckor och färre försämringsperioder. Ingen akutmedicin.
- Biverkan: svampinfektion i mun och svalg (torsk/candida) – skölj munnen efter inhalation
- Biverkan: heshet och irritation i halsen
Uppgift 10: Basala hygienrutiner och Clostridioides difficile
Några dagar senare får patienten diarré och buksmärtor, och man misstänker Clostridioides (tidigare Clostridium) difficile. Flervalsfrågor med ett rätt svar per fråga.
När ska basala hygienrutiner tillämpas?
Svarsförslag: I allt patientnära och vårdrelaterat arbete
Vilken är smittvägen för Clostridioides difficile?
Svarsförslag: Indirekt kontaktsmitta
Varför ska arbetskläderna vara kortärmade?
Svarsförslag: För att underlätta korrekt handhygien och minska smittspridning
När är det viktigt att använda skyddskläder?
Svarsförslag: Alltid när det finns risk att arbetskläderna kontamineras
Vilken åtgärd är viktigast för att avlägsna sporer från händerna?
Svarsförslag: Handtvätt med tvål och vatten
Vilket påstående stämmer för att minska smittspridningen?
Svarsförslag: Patienten vårdas på enkelrum med egen toalett och dusch, även om hen inte vill det
Uppgift 11: Basalmetabolism och energibehov
Patienten har gått ned 4 kg på sex månader och äter mindre. Han väger 65 kg, är 183 cm lång och har BMI 19,4.
Vad betyder förkortningen BMI?
Svarsförslag: Body Mass Index (kroppsmasseindex)
Vad innebär basalmetabolism?
Svarsförslag: Den energi kroppen förbrukar i fullständig vila – vaken, fastande och i behaglig temperatur – för att upprätthålla livsnödvändiga funktioner som andning, cirkulation, kroppstemperatur och cellernas ämnesomsättning.
Ange två faktorer att ta hänsyn till vid beräkning av energibehovet, utöver KOL, kön och BMI.
Svarsförslag – frågan ber om 2, här är 7 godtagbara:
- Ålder
- Aktuell vikt och längd
- Ofrivillig viktförlust
- Fysisk aktivitetsnivå – sängliggande eller uppegående
- Feber och infektion (lunginflammationen) – behovet ökar vid feber
- Ökat andningsarbete
- Sjukdomsgrad och stress (katabolt tillstånd)
Patientfall 2: kvinna, 45 år, med kaffesumpskräkningar – blödande magsår
En tidigare frisk 45-årig kvinna med stressig livssituation söker akut efter veckor av smärta i övre buken, trötthet, kaffesumpsliknande kräkningar och svart avföring. Hon tar ibuprofen flera gånger i veckan. Gastroskopi visar magsår och hon vårdas på kirurgavdelning. Uppgift 12–24, 25 poäng.
Uppgift 12: Pulsmätning
Frågor till en sjuksköterskestudent om pulsmätning. Flervalsfrågor med ett rätt svar per fråga.
Vilket är det vanligaste mätstället för puls?
Svarsförslag: Arteria radialis
Med vilka fingrar mäter man lämpligast pulsen vid handleden?
Svarsförslag: Pekfinger och långfinger
Vad är normal pulsfrekvens?
Svarsförslag: 50–100 slag per minut
Varför ska pulsen inte mätas i arteria radialis vid oregelbunden hjärtrytm?
Svarsförslag: Alla pulsvågor når inte ut till arteria radialis, så hjärtat slår fortare än den puls man känner där
Uppgift 13: Bukens organ per område
Patienten är blek och trött. Vitalparametrar: andningsfrekvens 18, saturation 98 %, puls 110, temperatur 36,8 °C, blodtryck 95/60, vaken. Buken palperas systematiskt.
Övre höger kvadrant – ange ett organ (utöver övre delen av höger njure).
Svarsförslag:
- Lever
- Gallblåsa
- Duodenum (delvis)
- Colon (flexura hepatica)
Nedre höger kvadrant – ange ett organ (utöver ileum).
Svarsförslag:
- Appendix
- Caecum
- Höger äggstock och äggledare
- Höger urinledare
Övre vänster kvadrant – ange ett organ (utöver colons vänstra böj).
Svarsförslag:
- Mjälte
- Ventrikel (magsäck)
- Pankreas svans
- Vänster njure (övre delen)
Nedre vänster kvadrant – ange ett organ (utöver vänster äggstock och äggledare).
Svarsförslag:
- Colon sigmoideum
- Colon descendens
- Vänster urinledare
Centralt i övre buken – ange ett organ (utöver pankreas huvud och kropp).
Svarsförslag:
- Ventrikel (magsäck)
- Duodenum
- Colon transversum
- Aorta
Centralt i nedre buken – ange ett organ (utöver urinblåsan).
Svarsförslag:
- Livmoder (uterus)
- Tunntarm
- Rektum
Uppgift 14: Blodprover vid misstänkt övre GI-blödning
Buken är mjuk och öm i epigastriet. Misstänkt övre gastrointestinal blödning. Gastroskopi, provtagning och perifer venkateter ordineras.
Varför är S-Hb viktigt vid misstänkt övre GI-blödning?
Svarsförslag: Visar graden av blodförlust och anemi och ger ett utgångsvärde att följa. Tidigt i en akut blödning kan Hb vara falskt normalt, så upprepade prov behövs.
Varför är S-urea viktigt vid misstänkt övre GI-blödning?
Svarsförslag: Urea stiger vid övre GI-blödning: blodet i tarmen bryts ned och proteinerna tas upp, vilket ökar leverns ureabildning – förstärkt av minskad njurgenomblödning vid blodförlust. Ett förhöjt värde talar för att blödningen sitter högt i mag-tarmkanalen.
Uppgift 15: Svart avföring
Patienten undrar varför avföringen blivit svart.
Vad heter svart avföring på medicinskt språk?
Svarsförslag: Melena
Förklara kortfattat varför avföringen blir svart.
Svarsförslag: Blod från övre mag-tarmkanalen bryts ned av magsyra, enzymer och tarmbakterier under passagen. Hemoglobinet omvandlas (järnet oxideras till hematin), vilket gör avföringen svart, tjärliknande och illaluktande.
Uppgift 16: Gastroskopi
Patienten ska genomgå gastroskopi och har frågor om undersökningen.
Ange syftet med undersökningen.
Svarsförslag:
- Att inspektera slemhinnan i matstrupe, magsäck och tolvfingertarm för att hitta blödningskällan, till exempel ett magsår
- Att ta vävnadsprov (biopsi) och testa för Helicobacter pylori
- Att stoppa en blödning under undersökningen (endoskopisk behandling)
Beskriv hur gastroskopi går till – ange två delar av undersökningen.
Svarsförslag – frågan ber om 2, här är 7 godtagbara:
- Patienten fastar före undersökningen (vanligen cirka sex timmar)
- Svalget bedövas med spray, ibland ges lugnande läkemedel
- Patienten ligger på vänster sida och får ett bettskydd i munnen
- Ett böjligt instrument med kamera (gastroskop) förs ned via munnen
- Luft eller koldioxid blåses in för att vidga och se slemhinnan
- Vävnadsprov tas och blödningar kan behandlas
- Efteråt övervakas patienten och får inte äta eller dricka förrän bedövningen släppt
Hur kan patienten uppleva undersökningen?
Svarsförslag:
- Obehaglig – kväljningar och illamående
- Känsla av att vara uppblåst av luften
- Oro, rädsla eller ångest
- Ont i halsen efteråt
- Kort och mindre jobbig än befarat, särskilt med lugnande läkemedel
Ange två risker eller komplikationer med undersökningen.
Svarsförslag – frågan ber om 2, här är 7 godtagbara:
- Perforation av matstrupe eller magsäck
- Blödning, särskilt efter vävnadsprov eller behandling
- Aspiration (ofrivillig inandning av maginnehåll)
- Biverkningar av lugnande läkemedel – påverkad andning eller blodtrycksfall
- Skada på tänder, läppar eller svalg
- Ont i halsen
- Allergisk reaktion på bedövningen
Uppgift 17: NSAID och magsår
Patienten har varit stressad och tagit mycket ibuprofen mot huvudvärk.
Beskriv två orsaker till att NSAID-preparat kan leda till magsår och blödning.
Svarsförslag – frågan ber om 2, här är 4 godtagbara:
- NSAID hämmar enzymet COX-1 och därmed prostaglandinbildningen. Det minskar slemhinnans skydd – mindre slem och bikarbonat, sämre genomblödning – och ökar syrautsöndringen, så magsyran kan skada slemhinnan
- NSAID hämmar blodplättarnas förmåga att klumpa ihop sig (tromboxan A₂), vilket ökar blödningsbenägenheten
- Direkt lokal irritation av magslemhinnan när tabletten löses upp
- Långvarig och hög dos samt kombination med andra riskfaktorer (stress, Helicobacter pylori, kortison, blodförtunnande) ökar risken
Uppgift 18: Bakterien bakom magsår
Utöver stress och NSAID kan en viss bakterie orsaka magsår. Patienten läggs in på kirurgavdelning.
Ange hela namnet på bakterien som kan orsaka magsår.
Svarsförslag: Helicobacter pylori
Förklara sambandet mellan bakterien och magsår.
Svarsförslag: Bakterien lever i magslemhinnan och bildar ureas – ammoniak som neutraliserar syran runt den – och toxiner. Det ger en kronisk inflammation (gastrit) som försvagar slemhinnans skyddsbarriär, så att magsyran kan bilda sår.
Uppgift 19: Blodtrycksmätning
Patienten tas emot på avdelningen och vitalparametrar kontrolleras.
Ange två felkällor i manuell utrustning och teknik som kan påverka mätresultatet.
Svarsförslag – frågan ber om 2, här är 9 godtagbara:
- Fel manschettstorlek – för liten ger falskt högt, för stor falskt lågt
- Manschetten sitter för löst eller är fel placerad
- För snabb tömning av manschetten (mer än 2–3 mmHg per sekund)
- Stetoskopet trycks för hårt mot artären
- Manometern är inte kalibrerad eller nollställd
- Avläsning görs inte i ögonhöjd
- Armen hålls inte i hjärtnivå eller saknar stöd
- Åtsittande kläder runt överarmen
- Läckande slangar eller defekt ventil
Vad heter artären i armvecket som man auskulterar vid blodtrycksmätning? Svara på latin.
Svarsförslag: Arteria brachialis
Hur mycket över det palpatoriska trycket pumpar man upp manschetten?
Svarsförslag: Cirka 20–30 mmHg
Varför pumpar man upp manschetten över det palpatoriska trycket?
Svarsförslag: För att säkert stänga av blodflödet helt, så att det första ljudet (systoliskt tryck) inte missas – till exempel på grund av ett auskultatoriskt gap
Hur påverkas blodtrycket om överarmen är under hjärtnivå vid mätningen?
Svarsförslag: Det blir falskt högt, eftersom det hydrostatiska trycket ökar
Uppgift 20: Ventrikelsond – indikationer och risker
Patienten får ökat illamående, kaffesumpskräkningar och sjunkande blodtryck. Läkaren ordinerar esomeprazol, ondansetron, Ringer-Acetat och ventrikelsond.
Ange två indikationer för att sätta en ventrikelsond på patienten.
Svarsförslag – frågan ber om 2, här är 4 godtagbara:
- Avlasta och tömma magsäcken vid illamående och kräkningar
- Minska risken för aspiration
- Följa blödningen – mängd och utseende på det som kommer i sonden
- Tömma magsäcken på blod inför gastroskopi
Ange en kontraindikation eller risk med att sätta en ventrikelsond.
Svarsförslag:
- Felplacering i luftvägarna med risk för aspiration
- Slemhinneskada och blödning i näsa, svalg eller matstrupe – risk att förvärra blödningen
- Kontraindicerat vid misstänkta esofagusvaricer
- Kontraindicerat vid skallbasfraktur eller ansiktsskada
- Kräkreflex med ökad risk för aspiration
- Obehag och oro hos patienten
Vad är hematemes?
Svarsförslag: Blodiga kräkningar – färskt rött blod eller kaffesumpsliknande innehåll
Uppgift 21: Sätta ventrikelsond – sex korrekta påståenden
Välj de sex påståenden som stämmer om ventrikelsond.
Vilka sex påståenden är korrekta?
Svarsförslag – frågan ber om 6, här är 6 godtagbara:
- Dränering kan göras aktivt med sug eller passivt genom att påsen hängs lågt, gärna cirka 40 cm under hjärthöjd
- En grövre sond kan vara att föredra vid avlastning, eftersom det kan vara svårare att aspirera med en tunn sond
- Patienten sitter eller halvligger bekvämt vid nedläggningen
- Sondens läge kontrolleras med auskultation över magsäcken, aspiration och pH-kontroll av magsaft eller med röntgen
- Bedövningsgel eller annan gel används för att minska friktionen genom näsan
- Sondlängden bestäms genom att mäta nästipp → örsnibb → bröstbenets nedre spets och markera avståndet på sonden
Uppgift 22: Kapillär provtagning – tumme och lillfinger
Patienten är stabil. Hb ska följas upp kapillärt.
Ange två anledningar till att tummen och lillfingret ska undvikas vid kapillär provtagning.
Svarsförslag – frågan ber om 2, här är 5 godtagbara:
- Senskidorna i tummen och lillfingret står i förbindelse med senskidorna i handflatan och underarmen – en infektion efter sticket kan spridas
- Lillfingret har tunn vävnad och kort avstånd till benet – risk att sticka i benet och få benhinne- eller beninfektion
- Tummen har ofta tjockare hud och förhårdnader, vilket försvårar sticket och ger sämre prov
- Tummen har en egen kännbar pulsåder
- Tummen och lillfingret är mer smärtkänsliga och används mycket i vardagen
Uppgift 23: Kapillär provtagning – sex korrekta påståenden
Välj de sex påståenden som stämmer om kapillär provtagning.
Vilka sex påståenden är korrekta?
Svarsförslag – frågan ber om 6, här är 6 godtagbara:
- Lansetter delas in efter förväntat blodflöde: lågflöde, normalflöde och högflöde
- Patienten bör om möjligt sitta ned 15 minuter före provtagningen
- Placera lansetten mot fingertoppen och stick vid sidan av fingerblomman
- Kroppsläget påverkar fördelningen av vätska i kroppen och därmed många analysresultat
- Vänd handflatan uppåt och håll i fingret så att plötsliga rörelser förebyggs
- Torka bort första droppen blod, eftersom den kan innehålla vävnadsvätska
Uppgift 24: Rätten att läsa sin journal
Patienten är utskrivningsklar och vill veta hur hon kan ta del av sin journal.
Vilken lag styr patientens tillgång till journalen? Ange lagens namn, inte förkortningen.
Svarsförslag: Patientdatalagen (2008:355)
Läkemedelsberäkning (delprov II)
Delprov II kräver helt rätt svar på båda uppgifterna. Uträkningarna visar varje steg, så att du kan se var ett eventuellt fel uppstod. Fler övningar finns på läkemedelsberäkning – övningar och formlerna på formelsidan.
Patientfall 1
Bensylpenicillin 3 g intravenöst, spätt i 100 ml natriumklorid och givet som infusion på 30 minuter.
| Fråga | Uträkning | Svar |
|---|---|---|
| Vilken koncentration får den färdigspädda lösningen (mg/ml)? | 3 g = 3 000 mg. 3 000 mg ÷ 100 ml | 30 mg/ml |
| Hur många ml per timme ska infusionspumpen ställas in på? | 100 ml på 30 minuter = 100 ml ÷ 0,5 h | 200 ml/timme |
| Hur många mg bensylpenicillin får patienten per minut? | 3 000 mg ÷ 30 minuter | 100 mg/minut |
Patientfall 2
Esomeprazol 80 mg intravenöst. Beredd lösning innehåller 4 mg/ml. Därefter Ringer-Acetat 1 000 ml på 4 timmar (1 ml = 20 droppar). Droppet går extravasalt efter 90 minuter.
| Fråga | Uträkning | Svar |
|---|---|---|
| Hur många ml esomeprazollösning ska ges för att patienten ska få 80 mg? | 80 mg ÷ 4 mg/ml | 20 ml |
| Hur många droppar per minut ska Ringer-Acetat ställas in på (avrunda till hela droppar)? | 1 000 ml ÷ 240 min = 4,167 ml/min. 4,167 × 20 = 83,3 droppar/min, avrundat | 83 droppar/minut |
| Hur många ml har patienten fått efter 90 minuter med den hastigheten (avrunda inte)? | 83 droppar/min × 90 min = 7 470 droppar. 7 470 ÷ 20 | 373,5 ml |
Vanliga frågor om NKSE facit 2026
Finns det ett officiellt facit till NKSE hösten 2026?
NKSE:s rättningsmall är lärosätenas. Äldre prov med rättningsmall har publicerats av Göteborgs universitet efter en tid, men vi har inte hittat någon publicerad rättningsmall för hösten 2026. Svaren på den här sidan är NKSE Coachs egna förslag.
När kommer resultatet för NKSE hösten 2026?
Resultatet för det ordinarie provet den 11 november 2026 meddelas den 27 november 2026, samtidigt vid alla anslutna lärosäten. Du får det via ditt eget lärosäte.
Kan jag räkna ut min poäng med svarsförslagen?
Bara ungefärligt. Lärosätet bedömer svaren mot rättningsmallen, och formuleringar som liknar våra kan bedömas annorlunda. För godkänt krävs 33 av 50 poäng på patientfallen och helt rätt på båda läkemedelsberäkningarna.
Vad gör jag om jag blir underkänd?
Delproven bedöms var för sig, så du gör bara om det delprov du inte klarade. Nästa tillfälle är omtentamen I den 11 december 2026.
Vill du öva på fler fall i samma format? Prova ett patientfall utan konto eller läs hur NKSE är uppbyggt.