Antikoagulantia (warfarin/DOAK/heparin)

Antikoagulantia hämmar koagulationskaskaden och används för att förebygga och behandla tromboembolism; de tre huvudgrupperna är warfarin, direkta orala antikoagulantia (DOAK) och heparin/lågmolekylärt heparin (LMH).

Verkningsmekanism per grupp

Warfarin (Waran) hämmar vitamin K-beroende koagulationsfaktorer (II, VII, IX, X) och kräver regelbunden INR-monitorering.

DOAK: direkta trombinhämmare (dabigatran) och direkta faktor Xa-hämmare (rivaroxaban, apixaban, edoxaban) verkar snabbt och kräver ingen rutinmässig koagulationsmonitorering.

Ofraktionerat heparin (UFH) förstärker antitrombinets hämning av trombin och faktor Xa; ges IV och monitoreras med APTT.

Lågmolekylärt heparin (LMH: enoxaparin, dalteparin) ges subkutant, är mer förutsägbart och kräver sällan monitorering utom vid njursvikt och extremvikter.

Indikationer

Förmaksflimmer — förebygga tromboembolisk stroke (warfarin eller DOAK beroende på njurfunktion och interaktionsprofil).
Djup ventrombos (DVT) och lungembolism (LE) — akutbehandling och sekundärprevention.
Trombosprofylax perioperativt och vid immobilisering — LMH är vanligast.
Mekaniska hjärtklaffar — warfarin (DOAK ej indicerade).

Biverkningar & blödningsrisk

Blödning är den viktigaste biverkan för alla antikoagulantia — sträcker sig från hudblödningar till livshotande intrakraniell blödning.

Warfarin: smal terapeutisk bredd, påverkas av mat (K-vitaminrika livsmedel) och ett stort antal läkemedelsinteraktioner.

DOAK: enklare hantering men brist på antidot för de flesta (idarucizumab reverserar dabigatran; andexanet alfa reverserar faktor Xa-hämmare).

Heparin: HIT (heparininducerad trombocytopeni) är sällsynt men allvarlig komplikation.

Omvårdnadsobservationer

Kontrollera INR regelbundet vid warfarinbehandling och agera på värden utanför terapeutiskt intervall.

Observera och dokumentera tecken på blödning: blåmärken, nästblod, blod i urin/avföring, längre blödningstid efter stick.

Informera patienten om vikten av att inte ändra diet drastiskt (K-vitamin) vid warfarinbehandling.
Kontrollera njurfunktion (eGFR) regelbundet vid DOAK — DOAK kontraindicerade vid svår njursvikt.

Säkerställ att patient som ska opereras fått information om att pausa antikoagulantia enligt ordination — bridging-terapi kan krävas.

Larmtecken

Plötslig kraftig huvudvärk, medvetandesänkning, fokalneurologiska bortfall — misstänkt intrakraniell blödning.
Blod i urin, avföring eller kräkningar — gastrointestinal blödning.
INR > 5 (warfarin) utan blödning — risk för svår blödning; kontakta läkare.

Referensvärden

INR terapeutiskt intervall (förmaksflimmer): 2,0–3,0 [Verifiera mot lokala rutiner]
INR terapeutiskt intervall (mekanisk klaff): 2,5–3,5 [Verifiera mot lokala rutiner]
APTT terapeutiskt intervall (UFH): 1,5–2,5 x kontrollvärde [Verifiera mot lokala rutiner]

Läkemedelsgrupper

Vitamin K-antagonist: warfarin (Waran)
DOAK: dabigatran (Pradaxa), rivaroxaban (Xarelto), apixaban (Eliquis), edoxaban (Lixiana)
LMH: enoxaparin (Klexane), dalteparin (Fragmin), tinzaparin (Innohep)
Ofraktionerat heparin (UFH)

Doser anges inte — slå alltid upp aktuell ordination.

Begrepp

INR: International Normalized Ratio — standardiserat mått på protrombintid (PK) för monitorering av warfarineffekt.
DOAK: Direkta orala antikoagulantia — verkar direkt på trombin eller faktor Xa utan att behöva omvandlas i levern till aktiv form; mer förutsägbar effekt och färre interaktioner än warfarin.
HIT: Heparininducerad trombocytopeni — immunmedierad reaktion mot heparin-trombocytfaktor 4-komplex; paradoxalt trombos trots låga trombocyter.
Bridging: Övergångsstrategi vid kirurgi: warfarin pausas och LMH ges tills antikoagulation kan återupptas.