Farmakokinetik & farmakodynamik

Farmakokinetikens fyra processer (ADME)

Absorption: hur läkemedlet tas upp från administreringsstället till blodbanan — påverkas av beredningsform, administreringsväg, matintag och mag-tarmfunktion.

2. Distribution: hur läkemedlet fördelar sig i kroppen — beroende av proteinbindning, lipofili och distributionsvolym (Vd).

Metabolism: kemisk omvandling av läkemedlet, primärt i levern via cytokrom P450-enzymer (CYP) — prodroger aktiveras, aktiva substanser inaktiveras eller omvandlas.

4. Elimination: utsöndring ur kroppen — njurarna (filtrering + sekretion) och gallan är de vanligaste vägarna.

Viktiga farmakokinetiska begrepp

Halveringstid (t½): tid för att plasmakoncentrationen ska minska till hälften — bestämmer doseringsintervall och tid till steady state (ca 5 halveringstider).

Biotillgänglighet (F): andel av given dos som når systemkretsloppet; IV = 100%, peroral beror på absorption och first-pass-metabolism.

First-pass-effekt: läkemedel absorberat från tarmen passerar portvensystemet och levern innan de når systemkretsloppet — betydande för sublingual och rektal administrationsväg som undviker first-pass.

• Terapeutiskt fönster: koncentrationsintervall mellan lägsta effektiva koncentration och lägsta toxiska koncentration.
• Steady state: jämviktstillstånd där intag = eliminering uppnås efter ca 5 halveringstider vid konstant dosering.

Farmakodynamik

Farmakodynamik beskriver läkemedlets effekter på kroppen: receptorbindning, dos-responssamband, agonist- och antagonistverkan.

• Agonist: ämne som binder till och aktiverar en receptor och utlöser biologisk respons.
• Antagonist: ämne som binder till en receptor och blockerar agonistens verkan utan att själv aktivera receptorn.
• Dos-respons-kurvan visar sambandet mellan dos och effekt; EC50 = dos som ger 50% av maxeffekten.

Terapeutiskt index = LD50/ED50 — lågt index betyder liten marginal mellan effektiv och toxisk dos (t.ex. digoxin, warfarin, litium).

Klinisk relevans & interaktioner

• Njursvikt förlänger eliminationen av renalt utsöndrade läkemedel och kräver dosreduktion.
• Leversvikt påverkar metabolism och kan öka biotillgänglighet av läkemedel med hög first-pass-effekt.

Farmakogenetik: genetiska varianter i CYP-enzymer (t.ex. CYP2D6) gör att snabbmetaboliserare vs. långsamma metaboliserare har olika effekt av samma dos.

• Enzyminduktion (t.ex. rifampicin, karbamazepin) ökar metabolismen av andra läkemedel och minskar deras koncentration.
• Enzyminhibition (t.ex. flukonazol, ketokonazol) minskar metabolismen och ökar koncentrationen av CYP-substrat.

Proteinbindningskonkurrens: starkt proteinbundna läkemedel kan konkurrera om bindningsplatser och tillfälligt öka fritt aktiv substans.

Begrepp

Halveringstid (t½)

Tid för att plasmakoncentrationen av ett läkemedel ska sjunka till hälften; bestämmer dosintervall och tid till steady state.

Biotillgänglighet

Andel av given dos som når det systemiska kretsloppet i aktiv form; IV-administration = 100%.

First-pass-metabolism

Läkemedel absorberade via tarmen metaboliseras i levern via portacirkulationen innan de når systemkretsloppet; reducerar biotillgänglighet.

Terapeutiskt fönster

Koncentrationsintervall där ett läkemedel är effektivt utan att orsaka toxicitet; smalt fönster kräver noggrann monitorering.