Delirium (konfusion)

Delirium (akut konfusion) är ett akut neuropsykiatriskt tillstånd med fluktuerande medvetande, störd uppmärksamhet och kognitiv svikt. Det är vanligt hos sjukhusinlagda äldre och förknippas med ökad mortalitet, längre vårdtid och risk för demensuveckling.

Bakgrund & patofysiologi

Delirium är ett akut organiskt hjärnsyndrom med snabbt insättande (timmar till dagar) och fluktuerande förlopp.

Patofysiologin är ofullständigt känd men involverar neurotransmittorobalans (kolinerg underskott, dopaminerg överskott) och neuroinflammation.

Tre subtyper: hyperaktivt delirium (agitation, rastlöshet – lättare att identifiera), hypoaktivt delirium (slöhet, tillbakadragenhet – lätt att missa) och blandat delirium.

Hypoaktivt delirium är vanligare hos äldre och förbises ofta.

Utlösande faktorer: infektion, smärta, läkemedel (antikolinergika, opioider, bensodiazepiner), hypoxi, dehydrering, urinretention, obstipation, fraktur och kirurgi.

Symtom & kliniska fynd

Snabb debut (timmar till dygn) och fluktuerande förlopp under dygnet – värst på natten.
Störd uppmärksamhet och koncentrationssvikt – patienten kan inte följa en konversation.
Desorientering till tid och rum; igenkänning av närstående kan vara nedsatt.
Hallucinos (visuell vanligast), villfarelser och agitation vid hyperaktiv form.
Sömnstörning med omkastad dygnsrytm.
Bakomliggande orsak ger ofta egna symtom (t.ex. feber vid infektion, smärta vid fraktur).

Bedömning & diagnos

CAM (Confusion Assessment Method) är standardinstrumentet för att diagnostisera delirium och används brett i Sverige.

CAM-kriterier: (1) akut debut och fluktuerande förlopp, (2) störd uppmärksamhet, (3) desorganiserat tänkande eller (4) förändrat medvetande – kriterium 1 + 2 + (3 eller 4) = delirium.

Läkare utreder och identifierar bakomliggande orsak: blodstatus, elektrolyter, kreatinin, CRP, urinprov, blodgas, EKG och vid behov datortomografi.

Delirium är ett medicinskt akuttillstånd – kontakta läkare omedelbart vid misstanke.
MMSE eller MoCA kan användas för kognitiv screening men är inte diagnostiska för delirium.

Omvårdnad & prevention

HELP-programmet (Hospital Elder Life Program) är evidensbaserat: orientering, tidig mobilisering, sensoriska hjälpmedel (glasögon, hörapparat), hydrering, sömnhygien och kognitiv stimulering.

Trygg och lugn miljö: konsekvent personal, god belysning, synliga klockor och almanackor, närstående uppmuntras att närvara.

Undvik onödiga infarter, sonder och KAD som begränsar rörligheten.
Farmakologisk behandling (antipsykotika) används med stor försiktighet och endast på läkarordination.

Reorienterande kommunikation: adressera patienten med namn, presentera dig, förklara tid, plats och aktiviteter lugnt och upprepat.

Larmtecken

Akut konfusion hos tidigare orienterad patient – alltid ett varningstecken på bakomliggande allvarlig orsak.
Svår agitation med risk för självskada, att dra ur dropp eller kateter.
Medvetandesänkning (somnolens, stupor) – delirium kan gå över i allvarligare tillstånd.
Utebliven förbättring trots behandlad utlösande orsak – överväg ytterligare differentialdiagnoser.

Läkemedelsgrupper

Antipsykotika (haloperidol m.fl.) – vid svår agitation, på läkarordination och i lägsta möjliga dos
Melatonin – kan användas för att stödja sömnrytm vid delirium
Undvika bensodiazepiner hos äldre med delirium (undantag: alkohol- och bensodiazepinabstinens)

Doser anges inte — slå alltid upp aktuell ordination.

Begrepp

Delirium: Akut neuropsykiatriskt tillstånd med fluktuerande medvetande, störd uppmärksamhet och kognitiv svikt.
CAM: Confusion Assessment Method – validerat instrument för att diagnostisera delirium vid sängen.
Hypoaktivt delirium: Delirium med slöhet och tillbakadragenhet – vanligare hos äldre och lätt att förbise.
HELP-programmet: Hospital Elder Life Program – multikomponentintervention för att förebygga delirium hos inneliggande äldre.