Polyfarmaci

Polyfarmaci definieras vanligen som samtidig användning av fem eller fler läkemedel och är mycket vanligt hos äldre med multisjuklighet. Det medför ökad risk för biverkningar, interaktioner, fall och sjukhusinläggning.

Bakgrund & mekanism

Äldres farmakologi skiljer sig från yngre vuxna: nedsatt njurfunktion (reducerat eGFR) minskar renal elimination av läkemedel.

Minskad leverfunktion, lägre albuminnivå och förändrad kroppsammansättning (mer fett, mindre muskelmassa och totalt kroppsvatten) påverkar läkemedelsfördelning och -metabolism.

Polyfarmaci definieras ofta som ≥5 läkemedel; hyperpolyfarmaci som ≥10 läkemedel.
Varje nytt preparat ökar risken för läkemedelsinteraktioner exponentiellt.
Vanliga orsaker: förskrivningskaskad (biverkan tolkas som ny sjukdom och behandlas med ytterligare läkemedel).

Riskläkemedel hos äldre

Beers-listan och STOPP/START-kriterierna identifierar läkemedel som är olämpliga eller bör granskas hos äldre.
Fallriskläkemedel inkluderar bensodiazepiner, sömnmedel, antipsykotika, opioider, antihypertensiva och diuretika.

Antikolinerga läkemedel (t.ex. vissa antihistaminer, blåsmedelkrampshämmare, tricykliska antidepressiva) ger kognitiv påverkan och förstoppning hos äldre.

NSAID bör undvikas eller användas med stor försiktighet på grund av risk för njurpåverkan, ulkus och hjärt-kärlkomplikationer.

Warfarin kräver tätare INR-kontroller hos äldre på grund av ökad blödningsrisk och varierande intag.

Bedömning & läkemedelsgenomgång

Enkel läkemedelsgenomgång (ELG) och fördjupad läkemedelsgenomgång (FLG) är strukturerade granskningar av patientens hela läkemedelslista.

FLG görs av läkare, sjuksköterska och farmaceut i samverkan, med patienten delaktig.
Indikation, dos, interaktioner och biverkningar granskas för varje preparat.
Pascal och NPÖ (Nationell patientöversikt) används för att samla ett komplett läkemedelsunderlag.
Äldres njurfunktion beräknas med CKD-EPI eller Cockcroft-Gault-formeln för att anpassa doser.

Omvårdnad

Sjuksköterskan identifierar och rapporterar misstänkta biverkningar, t.ex. ortostatism, konfusion och falltendens.

Läkemedelsföljsamhet bedöms: äldre kan ha svårigheter med blisterförpackningar, minnesproblem eller otillräcklig förståelse av behandlingens syfte.

Dosett och dosdispensering (Apodos) ökar säkerheten för patienter med många läkemedel.
Patienten och närstående informeras om varje läkemedelsgrupps syfte och viktiga biverkningar.
Vid förändrat allmäntillstånd eller ny symtombild ska läkemedelslistan alltid granskas som möjlig orsak.

Larmtecken

Akut konfusion som kan vara läkemedelsutlöst (antikolinergika, bensodiazepiner, opioider).
Blödning vid antikoagulantiabehandling (tarmblodd, hematuri, ökade blåmärken).
Ortostatisk hypotension med yrsel och fall.
Njursvikt eller elektrolytrubbning hos patient med NSAID, ACE-hämmare eller diuretika.

Referensvärden

Definition polyfarmaci: ≥5 läkemedel samtidigt
Definition hyperpolyfarmaci: ≥10 läkemedel samtidigt
eGFR – gräns för dosjustering: Beror på preparat; ofta <60 ml/min/1,73 m² [Verifiera mot lokala referensintervall]

Läkemedelsgrupper

Bensodiazepiner och sömnmedel (Z-läkemedel) – fallrisk, kognitiv påverkan
Antikolinergika – konfusion, muntorrhet, förstoppning, urinretention
NSAID – njurpåverkan, GI-blödning, vätskeretention
Antikoagulantia (warfarin, DOAK) – blödningsrisk ökar med åldern

Doser anges inte — slå alltid upp aktuell ordination.

Begrepp

Polyfarmaci: Användning av fem eller fler läkemedel samtidigt.
Förskrivningskaskad: Biverkan av ett läkemedel tolkas som ny sjukdom och behandlas med ytterligare preparat.
STOPP/START: Europeiska kriterier för att identifiera olämpliga (STOPP) respektive indikerade men saknade (START) läkemedel hos äldre.
Anticholinerg börda: Summan av antikolinerga effekter från flera läkemedel – ökar risk för kognitiv påverkan hos äldre.