Delegering & prioritering

Definition & bakgrund

Delegering regleras av Socialstyrelsen (SOSFS 1997:14, nu ersatt av HSLF-FS 2017:37) och innebär en formell beslutssituation, inte bara en muntlig arbetsfördelning.

Delegering förutsätter att den som delegerar (sjuksköterskan) bedömer att den som tar emot uppgiften (t.ex. undersköterska) har tillräcklig kompetens för att utföra den säkert.

• Delegeringen är alltid personlig, tidsbegränsad och specificerad till en viss uppgift — inte en generell fullmakt.

Vanliga uppgifter som delegeras i kommunal hemsjukvård: insulindosering, sondmatning, omläggningar och administrering av vissa läkemedel.

Prioritering som ledningsverktyg

Prioritering är en klinisk och etisk kompetens — sjuksköterskan måste utifrån tillgängliga resurser avgöra vilka patienter som behöver omvårdnad nu och i vilken ordning.

En strukturerad prioriteringsmodell kan bygga på patienternas medicinska tillstånd (akutnivå), omvårdnadsbehov och tidskänslighet.

Prioritering dokumenteras och kommuniceras till teamet för att säkerställa att alla har samma bild av vilka insatser som är brådskande.

Etisk prioritering kräver att sjuksköterskan är medveten om risken för implicit bias — att vissa patientgrupper systematiskt nedprioriteras.

Krav för giltig delegering

Sjuksköterskan ska ha bedömt att uppgiften är lämplig att delegera och att mottagaren har tillräcklig utbildning och praktisk erfarenhet.

Delegeringen ska dokumenteras skriftligen med uppgiftens art, giltighetstid, deltagarens namn och sjuksköterskans underskrift.

Sjuksköterskan ska ha möjlighet att följa upp att uppgiften utförs korrekt och att återkalla delegeringen om förutsättningarna ändras.

• Mottagaren av delegering har rätt att tacka nej om han/hon inte känner sig trygg med uppgiften.

Vanliga fallgropar

Att delegera en uppgift till en person utan tillräcklig kompetens — t.ex. på grund av personalbrist — är en patientsäkerhetsrisk och ett regelbrott.

• Muntlig delegering utan dokumentation saknar juridisk grund och omöjliggör uppföljning.

Att inte följa upp delegerade uppgifter innebär att sjuksköterskan brister i sitt ansvar, även om uppgiften delegerades korrekt.

Att tänka på

Delegering frigör sjuksköterskans tid för mer komplexa omvårdnadsuppgifter, men kräver systematisk uppföljning för att vara säker.

Prioritering och delegering är tätt sammankopplade — rätt prioritering förutsätter att sjuksköterskan vet vilka uppgifter som kan delegeras och vilka som inte kan det.

Kontinuerlig kompetensutveckling för undersköterskor och annan omvårdnadspersonal stärker förutsättningarna för trygg delegering.

Begrepp

Delegering

Formellt beslut om att överlåta rätten att utföra en specificerad hälso- och sjukvårdsuppgift till en person utan formell behörighet för uppgiften.

HSLF-FS 2017:37

Socialstyrelsens föreskrifter om delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård.

Prioritering

Systematisk bedömning av vilka omvårdnadsbehov som är brådskande och ska tillgodoses med begränsade resurser.

Återkallelse av delegering

Sjuksköterskans rätt och skyldighet att dra tillbaka en delegering om mottagarens kompetens inte längre är tillräcklig eller om förutsättningarna ändrats.