Smittvägar (kontakt/droppe/luft)

Kunskap om smittvägar är grundläggande för att välja rätt skyddsåtgärder och förhindra smittspridning i vården — kontaktsmitta, droppsmitta och luftburen smitta kräver olika insatser.

Kontaktsmitta

Den vanligaste smittvägen i vården — sker via direktkontakt (hand-till-hand) eller indirekt via kontaminerade ytor, instrument och händer.

Typiska kontaktsmitta-agens: MRSA, VRE, Clostridioides difficile, norovirus, RS-virus, skabb.

Skyddsåtgärder: handddesinfektion (etanol mot de flesta agens, klorin vid norovirus/C. difficile), handskar och skyddsförkläde vid patientkontakt.

Regelbunden desinfektion av patientnära ytor och utrustning är avgörande.

Droppsmitta

Dropparna (>5 µm) bildas vid hostning, nysning, tal och aerosolgenererande procedurer och faller ner inom cirka 1–2 meters avstånd.

Typiska droppsmitta-agens: influensa, RS-virus, pertussis, meningokockinfektion.
Skyddsåtgärder: kirurgisk munskydd och visir vid nära patientkontakt, enkelrum eller kohortisering.
Droppsmitta kräver kortare kontakt än luftburen smitta för att smitta ska ske.

Luftburen smitta

Mycket små partiklar (<5 µm, droppletkärnor) kan sväva i luften länge och spridas över längre avstånd.
Typiska luftburna agens: tuberkulos (Mycobacterium tuberculosis), mässling, vattkoppor (VZV).
Skyddsåtgärder: patient i undertrycksrum (negativtrycksrum), FFP2/FFP3-andningsskydd för personal, dörren hålls stängd.

SARS-CoV-2 kan vid aerosolgenererande procedurer bete sig som luftburen smitta — kräver FFP2-skydd vid intubation, bronkoskopi m.m.

Övriga smittvägar

Blodburen smitta (HIV, hepatit B och C) sker via stick, skärskador och kontakt med blod/kroppsvätskor — skyddas mot med handskar, punktionssäkra kärl och vaccinering (hepatit B).

Fekal-oral smitta (norovirus, hepatit A, Salmonella, Giardia) sker via förorenat vatten, mat eller händer.
Vektorburen smitta (malaria via mygga, borrelia via fästingtick) är ovanlig i Sverige men viktig vid reseanamnes.
Droppsmitta och luftburen smitta kräver ibland en kombination av skyddsåtgärder beroende på det specifika agens.

Larmtecken

Patient med oförklarad feber och luftvägssymtom utan klarlagd diagnos — hantera som potentiellt luftburen smitta tills uteslutning.
Kluster av liknande infektioner på avdelning tyder på pågående smittspridning och kräver omedelbar vårdhygienisk utredning.

Begrepp

Droppsmitta: Smittspridning via stora vätskedroppar (>5 µm) som bildas vid hostning och nysning och faller ner nära källan.
Luftburen smitta: Smittspridning via mycket små partiklar (<5 µm) som kan sväva i luften och spridas över längre avstånd.
Kontaktsmitta: Smittspridning via direkt kontakt eller via kontaminerade händer och ytor.
Aerosolgenererande procedur: Medicinsk åtgärd (intubation, bronkoskopi, HFO) som producerar stora mängder aerosol och ökar risken för luftburen smittspridning.