Akut Omhändertagande och Chock

Chock

Definition av chock:

• Systemisk hypoperfusion när kroppen inte kan leverera syre till cellen

sönder - man får då en kaskadeffekt av lysosomer

Hypovolem chock orsakas oftast av blödning/ vätskeförlust

Kardiogen chock orsakas oftast av vänsterkammarsvikt (kan bero på en STEMI tex)

Obstruktiv chock orsakas oftast av lungemboli (tex pga DVT)

Distributiv chock orsakas av sepsis och anafylaxi

Hur bedömer man cirkulationen och bedömer ifall en person är på väg in i chock?

• Pulsfrekvens är nr ett (känn ifall den är tunn/fyllig/snabb)
• Hudfärg
• Kapillär återfyllnad (inom 2 sek)
• Blodtryck
• Sänkt medvetande

Basala chockförebyggande åtgärder:

• Säkerställa fullgod ventilation
• Sätta PVK
• Administrera vätska iv
• Stabilisera ev frakturer
• Förhindra nedkylning
• Dämpa smärta och ångest

För att veta ifall en patient är på väg att drabbas av någon typ av andningssvikt är det viktigt att kontrollera andningsfrekvensen som ska ligga på mellan 12-16/min

Hypoventilation

• För liten alveolär ventilation
• Leder till respiratorisk acidos (dvs en sur kropp)

Hyperventilation

• För stor alveolär ventilation
• Leder till respiratorisk alkalos (dvs en basisk kropp)

Hur man bedömer andningen:

• Frekvens, djup, auskultation, hudfärg, saturation, Lab

HUSK och MIDAS är två minnesregler för att inte missa de vanligaste orsakerna till medvetandepåverkan och medvetslöshet

HUSK och MIDAS används framförallt vid D (medvetandepåverkan)

• Man använder sig av skalorna NEWS (ACVPU), RLS -85 och GCS

RLS: Reaction Level Scale

• Svarar patienten på tilltal räknas det som RLS 1-3
• Gränsen för medvetslöshet skattas mellan RLS 4-8

GCS används framförallt vid trauma

H i HUSK står för herpesencefalit (dvs hjärninflammation och INTE hjärnhinneinflammation)

• Kan börja som en vanlig förkylning, huvudvärk, feber, illamående och sedan gå över till konfusion, beteendeförändringar, hjärnödem osv
• Kommer en patient in med dessa symtom, var redo att ta över andningen
• Viktigt att skydda sig själv! Detta är en luftburen smitta

U i HUSK står för Uremi (dvs en urinförgiftning)

• Känner ofta en doft av ammoniak
• Patienten behöver här dialys

S i HUSK står för Status Epilepticus (dvs upprepade krampanfall som inte viker, alltså inte bara ett anfall utan minst två)

• Går anfallen över 20 minuter löper patienten stor risk för hjärnskador
• Viktigt här är syrgas och hålla koll på andning, skydda huvudet, kontrollera blodsocker och ge bensodiazepiner samt överväg att söva patienten

K i HUSK står för Korsakoff och handlar om en B vitamin brist

• Drabbar dels alkoholister men även undernärda
• Här ger man en injektion B12 i.m och stabilisera luftväg, ge syrgas och upprätthåll ett stabilt blodtryck, kan även ge glukos

M i MIDAS står för meningit/sepsis (just för att meningit enkelt kan gå över till en sepsis)

• Ett utmärkande drag är bla nackstelhet, ljuskänslighet och en kraftig huvudvärk, kan även ha petekier
• Viktigt att ge syrgas, infart för att ge antibiotika, ringer acetat och diverse läkemedel
• Diagnosticeras med en lumbalpunktion

I i MIDAS står för intoxikation (dvs alkohol, droger, kan även vara tex ormbett)

• Här är det viktigt med en lugn miljö, titta på vitalparametrar (är dom förhöjda eller sänkta? - kan ge oss ett hum på vad det är för typ av droger), kan behöva ge naloxon

D i MIDAS står för diabetes

• Det kan vara antingen hyperglykemi eller hypoglykemi (dvs för högt eller för lågt)
• Här kan man antingen behöva ge en större dos insulin eller en större dos glukos (antingen per os eller i.v ifall patienten är medvetandesänkt) eller glukagon i.m (liknande en epipen)
• Tänk på att buksmärtor kan vara diabetesrelaterat
• Hos en patient som lider av en ketoacidos kan man ofta känna doften av aceton på andedräkten

A i MIDAS står för Andningsinsufficiens

• Kan bero på KOL, astma, främmande kropp, infektioner, anafylaxi m.m
• Oavsett vad problemet bakom är så är det viktigt att se till att patienten har en fri luftväg och att patienten får syrgas

S i MIDAS står för Stroke/Skallskada

• Här utför man ett AKUT-test (ansikte, kropp, uttal, tid)
• Här utför man snabbt en CT för att avgöra ifall det är en propp eller blödning och på så sätt antingen starta trombolysbehandling eller någon typ av neurokirurgi för att häva blödningen, ev borra för att minska på trycket i hjärnan

Akut omhändertagande

A-E bedömning börjar alltid med ett X/C som står för extrem blödning (då går man förbi A:et för att åtgärda blödning)

A: Airway

• Fria luftvägar
• Andas patienten? Svullnad? Blod? Slem? Regelbunden eller oregelbunden andning? Ytlig eller djup andning? Hur låter andningen? Om patienten pratar, är rösten hes? Hörs det andningsljud eller är det tyst? Snarkar patienten? Piper/rosslig? Epiglottit?
• Känn ifall det kommer någon luft, antingen från näsa eller mun
• Vad gör man? Avlägsna ev hinder, syrgas i högt flöde för att inte riskera att hjärta stannar, käklyft ifall det behövs, svalgtub/näskantarell för att skapa fri luftväg, sug ifall det behövs
• Viktigt att aldrig lämna en patient med A-problem!!
• Tillkalla hjälp, fri luftväg och högt flöde av syrgas

B: Breathing

• Andningen (uppskattad andningsfrekvens - andas med patienten)
• Hur är andningsmönstret?
• Cyanos (färgen på patienten) Blek? Rodnad? Kallsvettig? Blå läppar? Orolig? Hur rör bröstkorgen sig? Djup eller ytlig andning? Accessoriska muskler? Subkutana emfysem?
• Kan här använda sig av ett stetoskop för att lyssna på andningen
• Kan lägga handen på bröstkorgen för att känna
• Fortsätter här med högt flöde av syrgas, assisterad ventilation kan behövas, optimera läget i tex sängen, säkra luftvägen
• Lämna aldrig en patient som har B-problem!!

C: Cirkulation

• Om kateter finns, kolla urinmängden (den minskar vid cirkulationssvikt), leta efter tecken på chock och svikt i vitala funktioner, känn på radialispulsen (uppskatta om den är snabb, långsam, jämn/ojämn, finns det ens en radialispuls? - Blodtrycket är under 90 ifall radialispulsen inte finns), ser man några tydliga blödningar? Kapillär återfyllnad (långsam tyder på lågt blodtryck)
• Fortsätt med syrgas! Sätt två grova PVK för att kunna ge snabba flöde, ge ringer acetat för att optimera blodtryck (undantag är de som har hjärtsvikt, då ger man inte lika stora flöden)
• Lämna aldrig en patient som har C-problem!!

D: Disability

• Medvetandegrad (AcVPU-skala A: Alert, c: confusion V: svara på verbala stimuli, P: svara på smärtor, U: Unresponsive)
• Innan man tar prover, kolla pupillerna (PEARL - pupils equal and reactive to light)
• Kramper? Följer patienten uppmaningar, är patienten adekvat?
• Kontrollera blodsocker, känns patienten kall eller varm?
• Vi använder oss av HUSK/MIDAS vid D (finns föreläsningar på Canvas om dessa)
• Lämna aldrig en patient som har E-problem!

E: Exposure

• Felställningar (frakturer), synliga hematom eller ödem (hjärtsvikt)? Kan man se tydliga utslag (petekier - kan tyda på meningit)? Rodnad som tyder på infektion? Synliga sår/blödningar?

Radialispuls (arteria radialis) känner man ifall blodtrycket är kring 90

Femoralispuls (arteria femoralis) känner man ifall blodtrycket är kring 70

Karotispuls (arteria carotis) känner man ifall blodtrycket är kring 50-60

Kan även känna puls vid arteria brachialis

Sympatikuspåverkan vid akut smärta:

• Ökat blodtryck
• Ökad puls
• Ökad andningsfrekvens
• Blek hud