Fallriskbedömning

Fall är den vanligaste olycksorsaken hos äldre och kan leda till allvarliga skador, rädsla för att falla och nedsatt livskvalitet. Strukturerad fallriskbedömning möjliggör individanpassad prevention.

Bakgrund & riskfaktorer

Fall drabbar ungefär en tredjedel av hemmaboende över 65 år och en ännu större andel av dem som bor på SÄBO.

Intrinsikala riskfaktorer: nedsatt balans, muskelsvaghet, synnedsättning, kognitiv svikt, ortostatism, inkontinens och polyfarmaci.

Extrinsikala riskfaktorer: hala golv, lösa mattor, dålig belysning, olämpligt skodon och felaktigt anpassade hjälpmedel.

Fallriskläkemedel är en central modifierbar riskfaktor: bensodiazepiner, antihypertensiva, diuretika, antipsykotika och opioider ökar risken.

Tidigare fall är den starkaste prediktorn för framtida fall.

Bedömningsinstrument

Downton Fall Risk Index (DFRI) är ett validerat instrument för klinisk fallriskbedömning och används inom slutenvård och SÄBO i Sverige.

DFRI poängsätter: tidigare fall, medicinering, sensoriska deficiter, mentalt tillstånd och gångförmåga.

Timed Up and Go (TUG) mäter tid att resa sig från en stol, gå tre meter, vända och sätta sig – ett praktiskt funktionellt test.

30 sekunders stuppresningstest och balanstester (stå på ett ben) kompletterar bedömningen.
Bedömningen dokumenteras och följs upp vid förändrat tillstånd, ny medicinering eller ny miljö.

Prevention

Multikomponentprogram är mest effektiva: balans- och styrketräning kombineras med miljöanpassning och läkemedelsöversyn.
Sjukgymnast eller fysioterapeut bedömer och ordinerar individuellt träningsprogram för balans och muskelstyrka.

Miljöanpassning: god belysning, halkskyddade mattor eller inga lösa mattor, handtag i badrum och vid toalett, anpassad möblering.

Läkemedelsgenomgång med särskilt fokus på att reducera fallriskläkemedel.
Höftskyddsbyxor kan erbjudas till fallbenägna patienter på SÄBO för att minska risken för höftfraktur.

Omvårdnad

Sängläge och sänghöjd anpassas; sänggrindar används restriktivt och enligt lokala riktlinjer.
Kontinuerlig bedömning av patientens förmåga att förflytta sig självständigt och behov av hjälpmedel (rollator, käpp).
Patienter med nattlig toalettökning bör ha fri väg till toaletten och eventuellt bäckenstol vid sängen.
Sjuksköterskan informerar patient och närstående om fallrisken och vidtagna åtgärder.
Efter ett fall: utred orsak, bedöm skador, dokumentera och rapportera som avvikelse.

Larmtecken

Fall med slagläge mot huvud, rörelseömhet i höft eller extremitet – misstänk fraktur.
Medvetslöshet eller konfusion i samband med fall.
Upprepad falltendens trots vidtagna preventiva åtgärder.
Ortostatisk hypotension med blodtrycksfall >20 mmHg systoliskt vid uppresning.

Referensvärden

DFRI – gräns för hög risk: ≥3 poäng = hög fallrisk [Verifiera mot lokala riktlinjer]
TUG – gräns för ökad fallrisk: >12 sekunder = ökad risk [Verifiera mot källa]
Ortostatisk hypotension: Systoliskt blodtrycksfall ≥20 mmHg eller diastoliskt ≥10 mmHg inom 3 min efter uppresning

Läkemedelsgrupper

Bensodiazepiner och Z-läkemedel – sedering, balansrubbning
Antihypertensiva och diuretika – ortostatism
Antipsykotika – sedering, extrapyramidala biverkningar
Opioider – sedering, konfusion

Doser anges inte — slå alltid upp aktuell ordination.

Begrepp

DFRI: Downton Fall Risk Index – validerat bedömningsinstrument för fallrisk inom slutenvård och SÄBO.
TUG: Timed Up and Go – funktionellt test som mäter tid för att resa sig, gå 3 m, vända och sätta sig.
Ortostatisk hypotension: Blodtrycksfall vid uppresning som ger yrsel och ökad fallrisk.
Multikomponentprogram: Kombinerad fallprevention med träning, miljöanpassning och läkemedelsöversyn.