Isolering & smittförebyggande

Isolering av smittsamma patienter är en central vårdhygienisk åtgärd som syftar till att förhindra smittspridning — valet av isoleringsform styrs av smittväg och det specifika agens.

Isoleringsprinciper & former

Källisolering (smittisolering) syftar till att förhindra att smitta sprids från en infekterad/koloniserad patient till andra.

Skyddsisolering (omvänd isolering) syftar till att skydda en mottaglig patient (t.ex. gravt immunsupprimerad) från omgivningens mikrober.

Kontaktisolering: enkelrum, handskar och skyddsförkläde vid allt patientnärarbete — indikerat vid MRSA, VRE, C. difficile, norovirus.

Droppisolering: som kontaktisolering plus kirurgiskt munskydd vid nära kontakt — indikerat vid influensa, RS-virus, pertussis.

Luftburen isolering (striktisolering): negativtrycksrum med stängd dörr, FFP2/FFP3-andningsskydd — indikerat vid tuberkulos, mässling, vattkoppor.

Praktiskt genomförande

Enkelrum med eget toalett och handfat är förstahandsval — om det inte finns kan kohortisering (samling av patienter med samma agens) vara alternativ.

  • Tydlig isoleringsmarkering på dörren informerar personal och besökare om vilka skyddsåtgärder som gäller.
  • Skyddsutrustning tas på utanför rummet och tas av och kasseras innan man lämnar rummet.
  • Patientens eget utrustning och hjälpmedel hålls inne i isoleringsrummet och desinfekteras vid utflyttning.
  • Besökarens information om nödvändiga hygienåtgärder ges av ansvarig sjuksköterska.

Omvårdnad vid isolering

Isolering innebär psykosocial belastning för patienten — depression, ångest och minskat välbefinnande är vanliga konsekvenser.

  • Säkerställ regelbunden kontakt, information och emotionellt stöd — isolerade patienter ska inte lämnas utan tillsyn.
  • Planera omvårdnadsinsatser effektivt för att minimera antalet dörröppningar och minska smittrisken.
  • Dokumentera isoleringsorsak, period och åtgärder noggrant i patientjournalen.

Avsluta isolering

Isolering avslutas när smittsamheten upphört — kriterier varierar med agens (t.ex. diarréfri 48 timmar vid C. difficile, negativa odlingar vid MRSA).

Avslutande desinfektion av hela rummet (inklusive tak och lampor) utförs av städpersonal med vårdhygieniskt utbildad metod.

  • Dokumentera när isoleringen avslutas och skälet i journalen.

Larmtecken

  • Patient i luftburen isolering lämnar rummet utan FFP2-skydd — omedelbar återgång krävs.
  • Personal med symtom på infektion arbetar i skyddsisoleringsrum — ska undvikas och rapporteras.

Begrepp

Källisolering
Isolering av smittsam patient för att förhindra spridning av infektion till andra patienter och personal.
Skyddsisolering
Isolering utformad för att skydda en mottaglig patient (t.ex. immunsupprimerad) från omgivningens mikrober.
Negativtrycksrum
Isoleringsrum med lägre lufttryck än korridoren, vilket gör att luft flödar inåt och förhindrar luftburen smitta från att spridas ut.
Kohortisering
Samling av patienter med samma smittämne i samma rum eller samma del av avdelningen när enskilda isoleringsrum inte räcker till.

Mer inom samma område