NKSE Coach

Multiresistenta bakterier (MRSA/ESBL/VRE)

Multiresistenta bakterier (MRB) som MRSA, ESBL-producerande enterobacteriaceae och VRE är bakterier med resistens mot flera antibiotikagrupper och kräver särskilda vårdhygieniska åtgärder i alla svenska vårdinrättningar.

MRSA — meticillinresistent Staphylococcus aureus

MRSA är resistent mot alla betalaktamantibiotika (penicilliner, cefalosporiner, karbapenemer) på grund av det förändrade målproteinet PBP2a, kodat av mecA-genen.

MRSA sprids via kontakt — händer, kläder, utrustning — och koloniserar framför allt näshåla, svalg, ljumskar, perinealt och sår.

Bärare identifieras via screening (näs-/svalgodling, sårsvabb) och hanteras med kontaktprevention tills sanering bekräftad.

Sanering (dekolonisering) kan erbjudas med mupirocinnässpray och klorhexidinbad [Verifiera mot lokala vårdhygienrutiner].

  • MRSA är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen.

ESBL — Extended Spectrum Beta-Lactamase

ESBL-producerande bakterier (vanligen E. coli och Klebsiella pneumoniae) hydrolyserar de flesta betalaktamantibiotika inklusive tredjegenerations cefalosporiner.

  • ESBL är vanlig vid samhällsförvärvad UVI och sprids fekal-oralt.
  • Kontaktprevention och handhygien är de viktigaste åtgärderna — rutinscreening varierar lokalt.
  • Behandling kräver ofta karbapenemer vid allvarlig infektion — karbapenemresistens (CRE/CRKP) är ett växande hot.

VRE — vankomycinresistent Enterococcus

VRE (vanligtvis Enterococcus faecium) är resistent mot vankomycin och ampicillin, vilket kraftigt begränsar behandlingsalternativen.

  • VRE sprids fekal-oralt och via kontakt med händer och ytor.
  • Utbrott på hematologiska och transplantationsenheter är allvarliga och kräver kohortisolering och rigorös hygien.
  • VRE är anmälningspliktig och kräver smittspårning.

Gemensamma vårdhygieniska åtgärder

  • Kontaktprevention: enkelrum med eget toalett, skyddsförkläde och handskar vid all patientkontakt.
  • Handhygien med tvål och vatten (vid C. difficile och norovirus) respektive alkohol för andra agens.
  • Daglig och avslutande desinfektion av patientrummet med sporidicida produkter vid C. difficile och MRB.
  • Informera patient och närstående om MRB-bärarskap, vad det innebär och hur smitta förhindras.
  • Vårdhygienisk konsultation vid osäkerhet på åtgärder.

Larmtecken

  • Nyupptäckt MRB-bärarskap hos patient på flerbäddssal — isoleringsåtgärder ska vidtas omgående.
  • Kluster av MRB-fall på en enhet — utbrott ska misstänkas och smittskyddsläkaren kontaktas.

Läkemedelsgrupper

  • Glykopeptider (vankomycin, teicoplanin) — förstahandsval vid invasiv MRSA-infektion
  • Linezolid — alternativ vid MRSA, VRE och penicillinresistenta pneumokocker
  • Daptomycin — vid komplicerad MRSA-infektion (endokardit, bakteriemi)
  • Karbapenemer (meropenem, ertapenem) — vid allvarlig ESBL-infektion

Doser anges inte — slå alltid upp aktuell ordination.

Begrepp

MRSA
Meticillinresistent Staphylococcus aureus — S. aureus med resistens mot alla betalaktamantibiotika via mecA-genen.
ESBL
Extended Spectrum Beta-Lactamase — enzymproducerande gram-negativa bakterier resistenta mot de flesta betalaktamantibiotika.
VRE
Vankomycinresistent Enterococcus — Enterococcus spp. med resistens mot vankomycin och ampicillin.
Dekolonisering
Aktiv behandling för att eliminera MRB-bärarskap, t.ex. mupirocinnässpray och klorhexidinbad vid MRSA.

Mer inom samma område