Krisreaktion

Bakgrund & mekanism

En kris utlöses av händelse(r) som överstiger personens normala copingförmåga: akut trauma (olycka, dödsfall) eller kumulativt livskriser (relationsseperation, sjukdomsbesked).

• Johan Cullbergs kristeori (1978) beskriver fyra faser: chockfas, reaktionsfas, bearbetningsfas och nyorienteringsfas.
• Krisreaktion skiljer sig från PTSD — är en normal reaktion på en extrem händelse utan nödvändig patologi.
• Sårbarhetsfaktorer: tidigare trauma, bristfälligt socialt stöd, hög stressbelastning och psykiatrisk bakgrund.

Faser & symtom

Chockfas (timmar till dygn): kaotiskt eller bedövat tillstånd, svårt att ta in information, dissociation, skrik eller stum.

• Reaktionsfas (dagar till veckor): gråt, sorg, ilska, skuldkänslor, sömnstörning och kroppsliga symtom.
• Bearbetningsfas (veckor till månader): integrering av händelsen, återgång till vardagsfunktion.
• Nyorienteringsfas: händelsen är en del av livsberättelsen utan att dominera, ny livsorientering möjlig.
• Komplicerad sorg: bearbetningen uteblir eller fastnar, kräver professionell intervention.

Utredning & bedömning

• Bedöm aktuell fas och symtomintensitet.
• Kartlägg socialt stöd, copingresurser och praktiska behov.
• Bedöm suicidrisk — krisreaktioner innebär förhöjd risk, speciellt vid akut sorg.
• Identifiera om reaktionen riskerar att övergå i PTSD eller patologisk sorg.

Omvårdnad & stöd

• Krisstöd i chockfas: närvaro, trygghet, praktiskt stöd (varmt te, tak över huvudet) — inte analytiska insatser.
• Validera och normalisera reaktionerna: "det du känner är en normal reaktion på en svår händelse".
• Lyssna aktivt och låt personen berätta i sin egen takt — tvinga inte fram berättandet.
• Informera om krisreaktionens typiska förlopp och att det tar tid.
• Identifiera och aktivera befintligt socialt stöd i omgivningen.

Behandling & vidare åtgärder

• Krisstöd är i första hand icke-farmakologiskt och relationsinriktat.
• Professionell krisstödssamtal inom det första dygnet är inte alltid lämpligt — timing är viktigt.
• Psykologisk debriefing (CISD) har inte evidens för att förhindra PTSD och rekommenderas inte rutinmässigt.
• Remittera till psykolog, kurator eller psykiatri om krisreaktionen kompliceras eller suicidrisk föreligger.

Läkemedelsgrupper

• Sömnmedicin (kortvarigt vid svår sömnstörning)
• Anxiolytika (bensodiazepiner kortvarigt i undantagsfall)

Doser anges inte — slå alltid upp aktuell ordination.

Begrepp

Cullbergs kristeori

Svensk kristeori som beskriver fyra faser i en krisreaktion: chock, reaktion, bearbetning och nyorientering.

Komplicerad sorg

Patologisk sorg där bearbetning uteblir, individen fastnar i akut sorgreaktionen mer än 12 månader, med allvarlig funktionspåverkan.

Psykologisk CISD

Critical Incident Stress Debriefing — gruppsamtal efter trauma; saknar evidens för att förhindra PTSD och rekommenderas inte rutinmässigt.

Copingresurser

Individens inre och yttre resurser för att hantera svåra situationer — t.ex. socialt nätverk, problemlösningsförmåga och tidigare erfarenheter.