Suicidriskbedömning

Suicidriskbedömning är en strukturerad klinisk bedömning av en patients risk för suicid och ett obligatoriskt moment vid alla psykiatriska kontakter och vid misstanke om suicidalitet.

Bakgrund & mekanism

Ca 1 200–1 500 personer dör av suicid i Sverige per år; suicidförsök är ca 10 gånger vanligare.

Suicidalitet är ett kontinuum: passiva dödsönskningar, aktiva suicidtankar, suicidplaner, suicidförsök och fullbordat suicid.

Riskfaktorer är kumulativa och interagerande — ingen enskild faktor är deterministisk.
Bedömningen ska alltid vara individualiserad och komplettera skattningsskalor med klinisk bedömning.

Riskfaktorer & skyddsfaktorer

Starka riskfaktorer: tidigare suicidförsök (starkaste enskilda prediktor), psykiatrisk diagnos (depression, bipolär, schizofreni, EIPS, missbruk), kronisk smärta eller somatisk sjukdom, suicid i familjen.

Situationella riskfaktorer: tillgång till medel (vapen, läkemedel), nylig förlust (relationsbrott, arbete), isolation, aktuell intoxikation.

Skyddsfaktorer: socialt stöd, anledningar att leva (barn, relationer), religiösa/moraliska övertygelser, hopp, behandlingsallians, tillgång till vård.

Biologiska skyddsfaktorer: god impulskontroll, bra sömn, kognitivt flexibel.

Utredning & bedömning

Ställ direkta, öppna frågor om suicidtankar — detta ökar INTE risken, tvärtom.

Kartlägg: Har du tankar på att ta livet av dig? Hur konkret är planen? Har du tillgång till medel? Har du gjort förberedelser? Vad hindrar dig?

SUAS (Suicide Assessment Scale) och C-SSRS (Columbia Suicide Severity Rating Scale) används kliniskt.
Bedöm alltid om patienten kan tryggas i öppenvård eller om heldygnsvård krävs.
Dokumentera bedömningen noggrant med riskfaktorer, skyddsfaktorer, klinisk bedömning och åtgärd.

Åtgärder & omvårdnad

Säkerhetsplanering: identifiera varningssignaler, copingstrategier, kontakter att ringa och hur miljön kan säkras.
Minska tillgång till dödliga medel — be närstående låsa in läkemedel och andra medel.
Tät uppföljning i öppenvård eller heldygnsvård beroende på riskbedömning.
Terapeutisk relation och hopp om förbättring är skyddande och ska aktivt adresseras.
Informera och involvera närstående när patienten ger samtycke.

Lagstiftning & dokumentation

Vid allvarlig suicidrisk utan samtycke till vård kan LPT-intagning bli aktuellt.
Dokumentera alltid bedömning, riskfaktorer, skyddsfaktorer, klinisk slutsats och planerade åtgärder.
Kommunicera risk till hela behandlingsteamet vid överrapportering.
Uppföljning senast inom 7 dagar efter utskrivning rekommenderas i nationella riktlinjer.

Larmtecken

Konkret suicidplan med tillgång till dödliga medel — kräver omedelbar psykiatrisk bedömning och heldygnsvård.
Pågående suicidförsök eller nyligen genomfört försök.
Plötslig lugn hos tidigare suicidal patient — kan indikera beslutat suicid.

Begrepp

C-SSRS: Columbia Suicide Severity Rating Scale — strukturerat instrument för bedömning av suicidalitetens svårighetsgrad, från passiva dödsönskningar till suicidförsök.
Säkerhetsplanering: Individuell plan för patienten att följa vid suicidkris, med varningssignaler, copingstrategier och kontakter — starkare evidens än säkerhetskontrakt.
SUAS: Suicide Assessment Scale — skattningsskala för suicidrisk som används kliniskt i Sverige.
LPT: Lag om psykiatrisk tvångsvård — möjliggör sluten psykiatrisk vård utan patientens samtycke vid allvarlig psykisk störning och oundgänglig vårdbehov.