NKSE Coach

Cirkulationsorganen

Hjärtat, kärlen och blodtrycket som ett system: hur blodet drivs runt, hur utbytet sker i kapillärerna och hur trycket hålls stabilt både sekund för sekund och över dygn.

Öva på organen →

  1. Kretsloppen och kärlträdets uppbyggnad

    Modulen börjar med helheten, eftersom resten av cirkulationen bara går att förstå mot kartan över var blodet är på väg. Filmerna går igenom lilla kretsloppet (lungkretsloppet) och stora kretsloppet (systemkretsloppet) samt skillnaderna mellan artärer, kapillärer och vener. Titta särskilt efter varför trycket skiljer sig så kraftigt mellan de två kretsloppen, och hur kärlväggens byggnad hänger ihop med kärlets uppgift.

    Film av Agne Paulsson, Högskolan Kristianstad. Öppna på YouTube. Inget laddas från YouTube förrän du klickar.
    Film av Agne Paulsson, Högskolan Kristianstad. Öppna på YouTube. Inget laddas från YouTube förrän du klickar.

    Det här ska sitta kvar

    • Blodet passerar hjärtat två gånger per varv: höger kammare driver lungkretsloppet, vänster kammare driver systemkretsloppet. Kretsloppen är seriekopplade, så samma blodmängd måste passera båda.
    • Artär betyder kärl som leder från hjärtat, ven kärl som leder till hjärtat. Det handlar om riktning, inte syrehalt: lungartären för syrefattigt blod och lungvenerna syrerikt.
    • Artärväggen är tjock och elastisk för att tåla och jämna ut det pulserande trycket. Venväggen är tunn och eftergivlig och rymmer därför den största delen av blodvolymen.
    • Venklaffar och muskelpumpen driver blodet tillbaka mot hjärtat, eftersom trycket på vensidan är för lågt för att ensamt klara återflödet mot tyngdkraften.
    • Trycket i lungkretsloppet är bara en bråkdel av trycket i systemkretsloppet, vilket förklarar att höger kammare kan ha mycket tunnare vägg än vänster.

  2. Hjärtats byggnad och pumpcykeln

    Nu zoomar vi in på själva pumpen. Filmen går igenom förmak, kammare, klaffar och hjärtcykelns två faser. Följ blodets väg genom hjärtat och håll koll på när varje klaff öppnas och stängs, för det är tryckskillnaderna som styr klaffarna och inte tvärtom.

    Film av Agne Paulsson, Högskolan Kristianstad. Öppna på YouTube. Inget laddas från YouTube förrän du klickar.

    Det här ska sitta kvar

    • Systole är kamrarnas sammandragning, diastole deras fyllnadsfas. Klaffarna öppnas och stängs passivt av tryckskillnaden på var sida om dem.
    • Segelklaffarna (mellan förmak och kammare) hindrar backflöde till förmaken under systole, och fickklaffarna i aorta och lungartär hindrar backflöde till kamrarna under diastole.
    • Vänster kammare har betydligt tjockare vägg än höger eftersom den pumpar mot hela systemkretsloppets motstånd, men slagvolymen är lika stor i båda kamrarna.
    • Merparten av kammarfyllnaden sker passivt tidigt i diastole. Förmakens sammandragning bidrar med den sista delen, vilket får störst betydelse när hjärtfrekvensen är hög.
    • Hjärtmuskeln försörjs av kranskärlen (koronarkärlen) som utgår från aortas början, inte av blodet inne i kamrarna.
    • Minutvolymen är slagvolym gånger hjärtfrekvens och är det mått som beskriver hur mycket blod hjärtat levererar per minut.

  3. Retledningssystemet och EKG

    Pumpcykeln du nyss såg måste utlösas och samordnas elektriskt, och det är vad de här två filmerna handlar om. Först det egna retledningssystemet, sedan hur samma elektriska förlopp syns som kurva på ett EKG. Koppla ihop filmerna medan du tittar: varje våg på EKG-kurvan hör ihop med ett steg i impulsens väg genom hjärtat.

    Film av Agne Paulsson, Högskolan Kristianstad. Öppna på YouTube. Inget laddas från YouTube förrän du klickar.
    Film av Agne Paulsson, Högskolan Kristianstad. Öppna på YouTube. Inget laddas från YouTube förrän du klickar.

    Det här ska sitta kvar

    • Sinusknutan i höger förmak depolariseras spontant snabbast och sätter därför takten. Övriga delar av retledningssystemet har egen automatik men i långsammare takt.
    • Impulsen bromsas medvetet i AV-knutan så att förmaken hinner tömma sig ned i kamrarna innan kammarsystole startar.
    • Från AV-knutan går impulsen via His bunt, skänklarna och Purkinjefibrerna så att kammarmuskeln aktiveras nästan samtidigt och kan pressa blodet uppåt mot klaffarna.
    • På EKG motsvarar P-vågen förmakens depolarisation, QRS-komplexet kamrarnas depolarisation och T-vågen kamrarnas repolarisation. Förmakens repolarisation göms i QRS.
    • EKG registrerar elektrisk aktivitet, inte pumpkraft. Kurvan säger alltså vad som händer elektriskt, inte hur mycket blod som faktiskt drivs ut.

  4. Kroppens viktigaste artärer

    När pumpen sitter är det dags att följa vägen ut i kroppen. Filmen går igenom aortas förlopp och de stora grenar som försörjer hjärna, armar, bukorgan och ben. Fäst dig vid var kärlen ligger ytligt, eftersom det är där pulsen går att känna.

    Film av Agne Paulsson, Högskolan Kristianstad. Öppna på YouTube. Inget laddas från YouTube förrän du klickar.

    Det här ska sitta kvar

    • Aorta stiger upp ur vänster kammare, bildar aortabågen och löper sedan ned genom bröstkorg och buk innan den delar sig till bäckenet och benen.
    • Från aortabågen utgår kärlen till huvud och armar, bland annat halspulsådern (arteria carotis) som försörjer hjärnan.
    • Kranskärlen är aortas allra första grenar, vilket gör att hjärtmuskeln får blod med fullt tryck.
    • Bukens stora grenar försörjer mag-tarmkanalen, levern, mjälten och njurarna, och njurartärerna avgår korta och direkt från bukaorta, vilket ger njurarna ett högt genomblödningstryck.
    • Puls går att känna där en artär löper ytligt mot ett underlag av ben, till exempel vid handleden (a. radialis) och på halsen (a. carotis).

  5. Kapillären och utbytet med vävnaden

    Kapillärerna är hela poängen med cirkulationen: allt annat finns för att transportera blod till och från dem. Filmen visar hur syre, näring, koldioxid och vatten passerar den enda cellagret tunna väggen. Håll isär de två krafterna som styr vätskeflödet, det hydrostatiska trycket och plasmaproteinernas osmotiska drag.

    Film av Agne Paulsson, Högskolan Kristianstad. Öppna på YouTube. Inget laddas från YouTube förrän du klickar.

    Det här ska sitta kvar

    • Kapillärväggen består av ett enda lager endotelceller, vilket gör diffusionsavståndet till cellerna mycket kort.
    • Blodet flyter långsammast i kapillärerna eftersom deras sammanlagda tvärsnittsarea är många gånger större än aortas. Den låga hastigheten ger tid för utbyte.
    • I kapillärens artärnära ände är det hydrostatiska trycket högre än plasmaproteinernas osmotiska drag, så vätska filtreras ut. I den venösa änden är förhållandet omvänt och merparten dras tillbaka.
    • Den vätska som inte återupptas förs bort via lymfkärlen. Om filtrationen överstiger återupptaget plus lymfdränaget ansamlas vätska i vävnaden som ödem.
    • Plasmaproteinerna, framför allt albumin, stannar normalt kvar i blodbanan och är det som håller kvar vatten i kärlen. Sjunker de tappar blodet sin förmåga att dra tillbaka vätska.

  6. Blodtrycket: vad det är och vad som bestämmer det

    Med hjärtat och kärlbädden på plats går det att förstå trycket de tillsammans skapar. Den första filmen förklarar systoliskt och diastoliskt tryck och hur mätningen går till, den andra fördjupar sambanden bakom siffrorna. Fokusera på vilka två faktorer trycket beror av, för det är dem regleringen i nästa lektion arbetar med.

    Film av Agne Paulsson, Högskolan Kristianstad. Öppna på YouTube. Inget laddas från YouTube förrän du klickar.
    Film av Agne Paulsson, Högskolan Kristianstad. Öppna på YouTube. Inget laddas från YouTube förrän du klickar.

    Det här ska sitta kvar

    • Systoliskt tryck är trycket när vänster kammare pressar ut blodet, diastoliskt tryck det som finns kvar i artärerna mellan slagen. Skillnaden mellan dem kallas pulstryck.
    • Artärtrycket bestäms av minutvolymen och av det perifera motståndet. Ändras någon av dem ändras trycket.
    • Det perifera motståndet styrs framför allt av arteriolernas vidd. En liten minskning av kärldiametern ger en kraftig ökning av motståndet.
    • Aortas elastiska vägg tänjs under systole och drar ihop sig under diastole, vilket omvandlar hjärtats stötvisa arbete till ett mer jämnt flöde ut i kroppen.
    • Trycket faller mest över arteriolerna, vilket skyddar de tunna kapillärerna från det pulserande arterietrycket.
    • Blodtrycket mäts på överarmen i hjärthöjd eftersom tyngdkraften annars påverkar avläsningen.

  7. Kortsiktig blodtrycksreglering: baroreflexen

    Blodtrycket måste hållas stabilt trots att kroppen byter läge, arbetar och vilar. Filmen går igenom baroreceptorreflexen, kroppens snabbaste tryckreglering, som arbetar på sekunder via nervsystemet. Följ hela reflexbågen: var mätarna sitter, var signalen bearbetas och vilka två effektorer som svarar.

    Film av Agne Paulsson, Högskolan Kristianstad. Öppna på YouTube. Inget laddas från YouTube förrän du klickar.

    Det här ska sitta kvar

    • Baroreceptorerna är sträckkänsliga receptorer i aortabågen och i halspulsådrornas förgrening (carotissinus). De känner av kärlväggens töjning, alltså trycket.
    • Faller trycket minskar receptorernas signalering till hjärnstammen, som svarar med ökad sympatikusaktivitet och minskad parasympatisk bromsning.
    • Sympatikus höjer trycket på tre sätt: hjärtfrekvensen stiger, hjärtats kontraktionskraft ökar och arteriolerna dras ihop så att det perifera motståndet stiger.
    • Vid stigande tryck sker det omvända: ökad parasympatisk aktivitet via vagusnerven sänker hjärtfrekvensen, samtidigt som den sympatiska aktiviteten till kärlen minskar så att arteriolerna vidgas och motståndet faller.
    • Reflexen förklarar varför pulsen stiger när man reser sig snabbt, och varför yrsel kan uppstå om regleringen hinner sacka efter.
    • Baroreflexen kan bara korrigera akuta svängningar. Den ställer inte in kroppens tryckläge på lång sikt.

  8. Långsiktig blodtrycksreglering: njurar och hormoner

    Baroreflexen klarar sekunder, men den långsiktiga nivån bestäms av hur mycket vätska och salt kroppen håller kvar. Den här avslutande filmen kopplar cirkulationen till njurarna via RAAS och ADH. Håll reda på vad varje hormon gör med natrium, vatten och kärlvidd, och hur det tillsammans ändrar blodvolymen.

    Film av Agne Paulsson, Högskolan Kristianstad. Öppna på YouTube. Inget laddas från YouTube förrän du klickar.

    Det här ska sitta kvar

    • Blodvolymen är den avgörande faktorn på lång sikt: mer volym i kärlsystemet ger högre tryck, mindre volym lägre.
    • Sjunkande tryck i njuren frisätter renin, som startar kedjan till angiotensin II. Angiotensin II drar ihop arteriolerna och ökar därmed det perifera motståndet.
    • Angiotensin II stimulerar binjurebarken att frisätta aldosteron, som ökar återresorptionen av natrium i njurtubuli. Vatten följer med natrium, och blodvolymen ökar.
    • ADH (vasopressin) från hypofysens baklob ökar vattenåterresorptionen i samlingsrören och gör urinen mer koncentrerad. Törstkänslan bidrar genom ökat vätskeintag.
    • Systemet arbetar långsammare än baroreflexen, med effekt över timmar och dygn, men det är det som sätter kroppens tryckläge över tid.
    • Eftersom urinproduktionen speglar njurgenomblödningen används timdiuresen som ett mått på om cirkulationen räcker till.

Testa dig själv

9 frågor om cirkulationsorganen. Svaren sparas inte — det här är till för dig, inte för statistiken.

  1. Varför har vänster kammare tydligt tjockare muskelvägg än höger kammare?
  2. Varför bromsas den elektriska impulsen i AV-knutan innan den släpps vidare till kamrarna?
  3. Vad motsvarar QRS-komplexet på ett EKG?
  4. I kapillärens artärnära ände pressas vätska ut i vävnaden. Vad driver det?
  5. Vad händer i vävnaderna om halten plasmaproteiner i blodet sjunker kraftigt?
  6. Varför flyter blodet långsammast i kapillärerna, trots att de är kroppens smalaste kärl?
  7. Vad speglar det diastoliska blodtrycket främst?
  8. En person reser sig hastigt och blodtrycket faller. Vad gör baroreceptorreflexen inom sekunder?
  9. Njurarna svarar på ihållande lågt blodtryck via renin-angiotensin-aldosteron-systemet. Hur höjs trycket?