NKSE Coach

Blodet

Blodet är både transportmedel, försvar och reparationssystem. Här går vi från plasma och röda blodkroppar till blodgrupper och hur en blödning stoppas.

  1. Blodets sammansättning och de röda blodkropparna

    Allt annat i modulen bygger på att du vet vad blod faktiskt består av. Filmen delar upp blodet i plasma och celler och går sedan in på erytrocyten, hemoglobinet och syretransporten. Håll extra koll på hur nybildningen i benmärgen styrs och vad som händer med cellen när den är utsliten.

    Film av Agne Paulsson, Högskolan Kristianstad. Öppna på YouTube. Inget laddas från YouTube förrän du klickar.

    Det här ska sitta kvar

    • Blodet är ungefär 55 procent plasma och 45 procent celler. Hematokrit är cellernas andel av blodvolymen, och den stiger vid vätskeförlust trots att antalet celler är oförändrat.
    • Plasma är till största delen vatten med lösta salter och plasmaproteiner. Albumin drar kvar vätska i kärlet via det kolloidosmotiska trycket, så låg albuminhalt gör att vätska läcker ut i vävnaden.
    • Den mogna erytrocyten (röda blodkroppen) saknar cellkärna och mitokondrier. Utrymmet används till hemoglobin, och cellen förbrukar inte det syre den transporterar.
    • Hemoglobin binder syre till järnet i hämgruppen. Vid järnbrist blir varje cell sämre på att bära syre även om blodvolymen är helt normal.
    • Njurarna känner av syretillgången och frisätter erytropoetin (EPO), som får benmärgen att öka produktionen av röda blodkroppar. Därför ger långvarig syrebrist fler erytrocyter.
    • Erytrocyten lever cirka 120 dagar och bryts sedan ner i mjälte och lever. Järnet återanvänds, medan resten av hämgruppen blir bilirubin som utsöndras via levern.

  2. Vita blodkroppar, trombocyter och blodgrupper

    Nu byter blodet roll: från transportör till försvar. Filmen går igenom de vita blodkropparnas typer och uppgifter, trombocyterna, och därefter AB0- och Rh-systemet. Fokusera på varför antikropparna mot AB0 finns färdiga i plasman medan anti-D måste bildas först.

    Film av Agne Paulsson, Högskolan Kristianstad. Öppna på YouTube. Inget laddas från YouTube förrän du klickar.

    Det här ska sitta kvar

    • Leukocyter (vita blodkroppar) utför sitt arbete ute i vävnaden, inte i blodbanan. Blodet är bara transportvägen dit skadan eller infektionen finns.
    • Neutrofila granulocyter är den vanligaste vita blodkroppen och äter upp bakterier på plats genom fagocytos. Lymfocyterna svarar för det specifika försvaret med antikroppar och cellmedierat angrepp.
    • Trombocyter är inte hela celler utan avsnörda fragment från megakaryocyter i benmärgen. De saknar kärna och har kort livslängd.
    • AB0-systemet bygger på antigen på erytrocytens yta. Plasman innehåller naturligt antikroppar mot det antigen personen själv saknar, så oförenligt blod klumpar ihop sig direkt vid kontakt.
    • Rh-faktorn (D-antigen) fungerar annorlunda: anti-D finns inte färdigt utan bildas först efter att en Rh-negativ person mött Rh-positivt blod. Reaktionen kommer därför vid en senare exponering, inte den första.
    • Eftersom reaktionen sker omedelbart och drabbar de egna kärlen bestäms blodgrupp och förenlighet innan blod över huvud taget ges.

  3. Hemostas: hur kroppen stoppar en blödning

    Här används trombocyterna från förra lektionen. Filmen följer hemostasen steg för steg, från att kärlet dras ihop till att fibrinnätet är på plats och sedan löses upp igen. Lägg märke till varför förloppet är en kaskad och inte en enda reaktion.

    Film av Agne Paulsson, Högskolan Kristianstad. Öppna på YouTube. Inget laddas från YouTube förrän du klickar.

    Det här ska sitta kvar

    • Hemostasen har tre steg i tur och ordning: kärlspasm som minskar flödet, en trombocytplugg som täpper till hålet, och koagulation som armerar pluggen med fibrin.
    • Trombocyterna fastnar på det kollagen som blottas när endotelet skadas, aktiveras, ändrar form och lockar till sig fler trombocyter. Det är en positiv återkoppling som snabbt bygger pluggen.
    • Koagulationen är en kaskad där inaktiva faktorer aktiverar varandra i kedja. Varje steg förstärker signalen, vilket gör att en liten skada ändå ger tillräckligt mycket fibrin. Kalciumjoner och K-vitaminberoende faktorer krävs för att kedjan ska fungera.
    • Trombin är kaskadens slutenzym och omvandlar lösligt fibrinogen till olösliga fibrintrådar. Nätet fångar in röda blodkroppar och gör den lösa trombocytpluggen till ett stabilt koagel.
    • Fibrinolysen avslutar förloppet: plasmin bryter ner fibrinnätet när kärlväggen har läkt, så att kärlet blir genomsläppligt igen.
    • Ett oskadat endotel är i sig koagulationshämmande. Koagulationen startar bara där ytan är skadad, vilket hindrar att blodet levrar sig i friska kärl.

Testa dig själv

10 frågor om blodet. Svaren sparas inte — det här är till för dig, inte för statistiken.

  1. Mogna röda blodkroppar saknar både cellkärna och mitokondrier. Vilken funktionell fördel ger det?
  2. En person förlorar mycket vätska men inga blodkroppar. Vad händer med hematokriten?
  3. Vid långvarig syrebrist i vävnaderna ökar nybildningen av röda blodkroppar. Vad startar den processen?
  4. Albumin håller kvar vätska i blodbanan. Vad blir följden om plasmans albuminhalt sjunker kraftigt?
  5. Neutrofila granulocyter är den vanligaste vita blodkroppen. Vad är deras huvuduppgift?
  6. Varför har en person med blodgrupp A färdiga antikroppar mot B redan utan att ha mött B-blod?
  7. Vad händer i hemostasens första skede (den primära hemostasen), direkt när ett kärl skadas?
  8. Trombocytpluggen ensam räcker inte för att stoppa en större blödning. Varför inte?
  9. Vilken roll har trombin i koagulationen?
  10. Varför måste koagelet så småningom brytas ner igen?