NKSE Coach

Hormonsystemet

Kroppens andra styrsystem: hormoner som reglerar ämnesomsättning, vätskebalans, blodsocker och kalcium. Långsammare än nerverna, men med längre räckvidd.

Öva på organen →

  1. Vad ett hormon är och hur det verkar

    Innan enskilda körtlar går igenom behöver du principen: hur en signal som sprids med blodet kan träffa exakt rätt celler. Titta särskilt efter skillnaden mellan vattenlösliga och fettlösliga hormoner - den förklarar varför vissa effekter kommer på sekunder och andra på timmar eller dygn. Lägg också märke till hur negativ återkoppling ritas upp, för det mönstret återkommer i varenda lektion i modulen.

    Film av Agne Paulsson, Högskolan Kristianstad. Öppna på YouTube. Inget laddas från YouTube förrän du klickar.

    Det här ska sitta kvar

    • Endokrina körtlar saknar utförsgång och tömmer sina hormoner direkt i blodet, medan exokrina körtlar tömmer via en gång ut på en yta.
    • Ett hormon når alla celler i kroppen men påverkar bara dem som har receptor för det. Receptorn, inte hormonet, avgör vilka organ som svarar.
    • Peptidhormoner är vattenlösliga, binder till receptorer på cellmembranets utsida och startar en signalkedja inne i cellen. Effekten kommer snabbt.
    • Steroidhormoner och tyreoideahormon är fettlösliga, passerar rakt igenom cellmembranet och binder till receptorer inne i cellen, där de ändrar vilka proteiner cellen tillverkar. Effekten kommer långsammare men sitter i längre.
    • Fettlösliga hormoner transporteras bundna till plasmaproteiner i blodet och bryts ned långsamt, vilket förlänger deras verkan.
    • Negativ återkoppling betyder att hormonets egen effekt bromsar den körtel som producerade det. Det är därför halterna hålls inom ett smalt intervall i stället för att skena.

  2. Hypotalamus och hypofysen - systemets dirigent

    Hypofysen kommer tidigt eftersom flera av de körtlar du möter längre fram styrs härifrån. De två filmerna hör ihop: den första tar hypofysens uppbyggnad och kopplingen till hypotalamus, den andra går igenom hormonerna och vad de gör. Håll isär framlob och baklob hela vägen - de har olika ursprung, olika typ av vävnad och styrs på helt olika sätt.

    Film av Agne Paulsson, Högskolan Kristianstad. Öppna på YouTube. Inget laddas från YouTube förrän du klickar.
    Film av Agne Paulsson, Högskolan Kristianstad. Öppna på YouTube. Inget laddas från YouTube förrän du klickar.

    Det här ska sitta kvar

    • Framloben (adenohypofysen) är körtelvävnad och styrs kemiskt: hypotalamus frisätter frisättande och hämmande hormoner i ett portakärlsystem som leder blodet direkt ner till framloben.
    • Bakloben (neurohypofysen) är nervvävnad. ADH och oxytocin tillverkas i nervceller i hypotalamus och transporteras inuti axonerna ner till bakloben, som bara lagrar och frisätter dem.
    • Framloben producerar TSH, ACTH, FSH, LH, tillväxthormon och prolaktin. Flera av dem är styrhormoner som i sin tur reglerar andra körtlar.
    • ADH (antidiuretiskt hormon) ökar vattenåterupptaget i njurens samlingsrör, så att urinmängden minskar och urinen blir mer koncentrerad.
    • Oxytocin drar ihop livmoderns muskulatur och driver ut mjölk ur bröstkörteln. Det är ett av kroppens få exempel på positiv återkoppling, där effekten förstärker signalen.
    • Tillväxthormon driver längdtillväxt, till stor del via tillväxtfaktorer från levern, höjer blodets glukoshalt och ökar nedbrytningen av fett.

  3. Sköldkörteln och ämnesomsättningens grundnivå

    Sköldkörteln (glandula thyreoidea) är det tydligaste exemplet på kedjan hypotalamus - hypofys - målkörtel, så den kommer direkt efter hypofysen. Titta på follikelns byggnad: här lagras hormonet utanför cellerna, i kolloiden, vilket ingen annan körtel gör. Notera också att körteln innehåller en andra celltyp med en helt annan uppgift, som du får användning för i sista lektionen.

    Film av Agne Paulsson, Högskolan Kristianstad. Öppna på YouTube. Inget laddas från YouTube förrän du klickar.

    Det här ska sitta kvar

    • Follikelcellerna bygger tyreoideahormon med jod som byggsten och lagrar det färdiga hormonet i kolloiden inne i folliklarna.
    • Jod måste tillföras med födan. Utan jod kan hormonet inte byggas, hur väl körteln än stimuleras.
    • T4 (tyroxin) frisätts i störst mängd, men omvandlas ute i vävnaderna till T3, som är den betydligt mer aktiva formen.
    • Tyreoideahormon höjer basalmetabolismen i nästan alla kroppens celler: mer syreförbrukning, mer värmeproduktion. Hormonet krävs också för nervsystemets normala utveckling hos barn.
    • Styrkedjan går TRH från hypotalamus, till TSH från hypofysens framlob, till T3 och T4 från sköldkörteln. T3 och T4 hämmar i sin tur både hypofysen och hypotalamus.
    • De parafollikulära C-cellerna ligger mellan folliklarna och producerar kalcitonin, som sänker blodets kalciumhalt. Det systemet är helt skilt från T3 och T4.

  4. Binjurarna - salt, socker och stress

    Binjuren är egentligen två körtlar med skilda ursprung packade i samma organ, och den skillnaden förklarar hela dess funktion. Titta efter barkens tre lager och vilket hormon som hör till vart och ett. Lägg också märke till tidsskalan: märgens svar mäts i sekunder, barkens i minuter till timmar.

    Film av Agne Paulsson, Högskolan Kristianstad. Öppna på YouTube. Inget laddas från YouTube förrän du klickar.

    Det här ska sitta kvar

    • Binjuren består av bark (cortex), som bildar steroidhormoner, och märg (medulla), som är omvandlad nervvävnad tillhörande sympatiska nervsystemet.
    • Barkens yttersta lager bildar aldosteron (mineralkortikoid), mellanlagret kortisol (glukokortikoid) och innersta lagret könssteroider.
    • Aldosteron får njuren att spara natrium och göra sig av med kalium. Där natrium går följer vatten, så aldosteron påverkar blodvolym och blodtryck.
    • Kortisol frisätts på signal från ACTH, följer en dygnsrytm med topp på morgonen och höjer blodets glukoshalt genom att låta levern bilda nytt glukos ur aminosyror.
    • Kortisol dämpar också immunförsvar och inflammation, vilket kopplar ihop långvarig stress med infektionsförsvaret.
    • Märgen frisätter adrenalin och noradrenalin direkt på nervsignal: hjärtat slår snabbare, luftrören vidgas och glukos frisätts inom sekunder.

  5. Reglering av blodets glukoshalt

    Nu sätts flera av modulens hormoner ihop kring en enda variabel: glukoshalten i blodet. Bukspottkörtelns Langerhanska öar är den snabba regleringen, men kortisol, tillväxthormon och adrenalin från tidigare lektioner ingår i samma system. Titta efter vad insulin gör med olika vävnader, och varför levern har en särställning.

    Film av Agne Paulsson, Högskolan Kristianstad. Öppna på YouTube. Inget laddas från YouTube förrän du klickar.

    Det här ska sitta kvar

    • Betacellerna i Langerhans öar frisätter insulin när glukoshalten stiger, alfacellerna frisätter glukagon när den sjunker. Cellerna känner av glukoshalten själva, utan omväg via hjärnan.
    • Insulin öppnar för glukosupptag i muskel- och fettceller, får levern att lagra in glukos som glykogen och bromsar leverns nybildning av glukos.
    • Glukagon verkar främst på levern: glykogen bryts ned och nytt glukos bildas, så att halten i blodet hålls uppe mellan måltiderna.
    • Insulin är det enda hormon som sänker blodets glukoshalt. Glukagon, adrenalin, kortisol och tillväxthormon höjer den alla, från olika utgångslägen.
    • Hjärnan är i praktiken beroende av glukos från blodet, vilket är skälet till att halten regleras hårt åt båda hållen och att för lågt blodsocker ger symtom från nervsystemet.

  6. Reglering av blodets kalciumhalt

    Sista lektionen knyter ihop bisköldkörtlarna, sköldkörtelns C-celler, njuren, tarmen och skelettet kring en jon. Du känner igen kalcitonin från sköldkörtellektionen; här får du dess motpart. Titta på var kalciumet hämtas ifrån och vart det tar vägen vid varje steg, och på varför D-vitamin hör hemma i det här kapitlet.

    Film av Agne Paulsson, Högskolan Kristianstad. Öppna på YouTube. Inget laddas från YouTube förrän du klickar.

    Det här ska sitta kvar

    • Kalciumjoner krävs för muskelkontraktion, för nervcellernas signalering och för blodets koagulation. Därför hålls halten i blodet inom mycket snäva gränser.
    • Skelettet är kroppens kalciumdepå. All reglering handlar om att flytta kalcium mellan ben, blod, tarm och urin.
    • PTH (paratyreoideahormon) från bisköldkörtlarna höjer blodets kalciumhalt på tre sätt: osteoklasterna frisätter kalcium ur benet, njuren återresorberar mer kalcium och njuren aktiverar D-vitamin.
    • Aktivt D-vitamin krävs för att tarmen ska kunna ta upp kalcium ur födan. Utan det hjälper det inte hur mycket kalcium maten innehåller.
    • Kalcitonin från sköldkörtelns C-celler drar åt motsatt håll och hämmar osteoklasterna, vilket sänker halten i blodet.
    • Låg halt fritt kalcium gör nerv- och muskelceller lättretliga och kan ge stickningar och kramper. Hög halt gör dem tröga, med muskelsvaghet och trötthet.

Testa dig själv

10 frågor om hormonsystemet. Svaren sparas inte — det här är till för dig, inte för statistiken.

  1. Varför kommer effekten av ett steroidhormon långsammare, men varar längre, än effekten av ett peptidhormon?
  2. Var tillverkas det antidiuretiska hormonet (ADH) som frisätts från hypofysens baklob?
  3. Vad händer med urinen när frisättningen av ADH ökar?
  4. Varför blir en person med låg halt av tyreoideahormon ofta trött och frusen?
  5. Halten av T3 och T4 i blodet stiger. Hur påverkas hypofysens utsöndring av TSH?
  6. Vilket påstående om aldosteron stämmer?
  7. Varför räcker inte adrenalin ensamt vid en stressreaktion som håller i sig i timmar?
  8. Du har inte ätit på tolv timmar. Vad håller uppe blodets glukoshalt?
  9. Blodets kalciumhalt sjunker och bisköldkörtlarna frisätter PTH. Hur höjs halten igen?
  10. Vad händer med nerv- och muskelceller om halten fritt kalcium i blodet sjunker?