NKSE Coach

Näringsomsättningen

Hur kroppen växlar mellan att lagra och att tära: insulinets uppladdningsfas efter maten, leverns arbete mellan måltiderna och fettets väg genom blodet.

  1. Absorptionsfasen – kroppen laddar upp efter måltiden

    Modulen börjar med de timmar då näring strömmar in från tarmen, eftersom allt som händer under fasta bygger på de förråd som fylls här. Insulin är huvudpersonen: filmen visar hur samma hormon styr lever, muskel och fettväv åt samma håll. Följ särskilt vad som händer med glukos som blir över när glykogenförråden är fulla.

    Film av Agne Paulsson, Högskolan Kristianstad. Öppna på YouTube. Inget laddas från YouTube förrän du klickar.

    Det här ska sitta kvar

    • Under absorptionsfasen (de första timmarna efter en måltid) är insulin högt och glukagon lågt, vilket gör upplagring till kroppens huvudsyssla.
    • Insulin får muskel- och fettceller att flytta ut glukostransportörer (GLUT4) i cellmembranet, så att glukos kan passera in i cellen.
    • Levern och muskeln lagrar glukos som glykogen, men förrådet är begränsat – överskott av glukos byggs om till fett (triglycerider) och lagras i fettväven.
    • Aminosyror används under absorptionsfasen framför allt till proteinuppbyggnad, inte till energi.
    • Hjärnan tar upp glukos oberoende av insulin, medan muskel och fettväv är insulinberoende.

  2. Postabsorptionsfasen – att hålla blodsockret mellan måltiderna

    När tarmen är tom slutar näringen komma utifrån, men hjärnan förbrukar glukos i samma takt dygnet runt. Den här lektionen visar hur levern tar över rollen som glukosleverantör och hur hormonerna vänder riktningen jämfört med förra filmen. Notera skillnaden mellan att bryta ner ett befintligt förråd och att nybilda glukos från helt annat material.

    Film av Agne Paulsson, Högskolan Kristianstad. Öppna på YouTube. Inget laddas från YouTube förrän du klickar.

    Det här ska sitta kvar

    • I postabsorptionsfasen sjunker insulinet och glukagon, adrenalin, kortisol och tillväxthormon tar över – nettoflödet vänds från upplagring till frisättning.
    • Levern frisätter glukos först genom glykogenolys (nedbrytning av eget glykogen) och därefter genom glukoneogenes (nybildning av glukos ur aminosyror, laktat och glycerol).
    • Muskelglykogen kan inte höja blodsockret: muskeln saknar enzymet glukos-6-fosfatas och kan därför inte släppa ut fri glukos i blodet.
    • Lipolysen i fettväven ökar och fria fettsyror blir huvudbränsle för muskel, hjärta och lever – det sparar glukos åt hjärnan och åt de röda blodkropparna.
    • Blodsockret hålls därför inom ett smalt intervall trots att timmar går utan mat; det är hormonbalansen, inte matintaget, som styr nivån mellan måltiderna.

  3. Lipidomsättningen – fettets transport, lagring och förbränning

    Fett är svårlösligt i vatten och kräver därför egna transportlösningar, vilket är anledningen till att lipidomsättningen får en egen film sist i modulen. Här knyts absorptionsfasen och fastan ihop: samma triglycerid kan lagras, transporteras och till slut förbrännas. Håll reda på vilket lipoprotein som går åt vilket håll – det är den vanligaste förvirringen i ämnet.

    Film av Agne Paulsson, Högskolan Kristianstad. Öppna på YouTube. Inget laddas från YouTube förrän du klickar.

    Det här ska sitta kvar

    • Fett från maten packas i kylomikroner som är för stora för tarmluddets blodkapillärer och därför först tas upp i lymfan innan de når blodet.
    • Lipoproteinlipas sitter på kapillärernas insida och spjälkar lipoproteinernas triglycerider till fria fettsyror och glycerol, som vävnaden kan ta upp.
    • Levern skickar ut eget fett som VLDL; när triglyceriderna tömts blir partikeln LDL, som levererar kolesterol till vävnaderna, medan HDL för kolesterol tillbaka till levern.
    • Vid betaoxidation klyvs fettsyran stegvis i tvåkolsenheter som matas in i citronsyracykeln – det ger mer energi per gram än kolhydrat.
    • Vid längre fasta gör levern om fettsyror till ketonkroppar, som till skillnad från fettsyror kan användas av hjärnan och därmed sparar kroppens proteiner.
    • Glycerol-delen av triglyceriden kan bli glukos i glukoneogenesen, men fettsyrornas kolkedjor kan inte nettoomvandlas till glukos.

Testa dig själv

9 frågor om näringsomsättningen. Svaren sparas inte — det här är till för dig, inte för statistiken.

  1. Varför sjunker blodsockret bara långsamt under natten trots att hjärnan hela tiden förbrukar glukos?
  2. Vad sker i fettväven när insulinnivån är hög timmarna efter en måltid?
  3. Varför kan muskelns glykogen inte användas för att höja blodsockret?
  4. Varför bildar levern ketonkroppar vid längre tids fasta?
  5. Varför transporteras kylomikronerna från tarmen först i lymfan i stället för direkt ut i blodet?
  6. Vilken funktion har lipoproteinlipas i kapillärväggen?
  7. Vad skiljer HDL från LDL i kolesterolomsättningen?
  8. Vad använder levern som råvara när den nybildar glukos under fasta?
  9. Vad händer med ämnesomsättningen efter en måltid om insulinets effekt uteblir?