NKSE Coach

Urinorganen

Njurarna renar blodet, styr vätskebalansen och håller salter, pH och blodtryck stabila. Här följer du vägen från filtration i glomerulus till färdig urin och blåstömning.

Öva på organen →

  1. Njurens byggnad och nefronet

    Allt annat i modulen bygger på att du ser var i njuren sakerna händer. Filmen går från njurens yttre form in till den enskilda funktionella enheten, nefronet. Håll ordning på skillnaden mellan bark (cortex) och märg (medulla) och på vilka delar av nefronet som ligger var. Följ också blodets väg, eftersom urinbildningen hela tiden sker i utbyte med kapillärerna.

    Film av Agne Paulsson, Högskolan Kristianstad. Öppna på YouTube. Inget laddas från YouTube förrän du klickar.

    Det här ska sitta kvar

    • Njuren har en yttre bark (cortex) och en inre märg (medulla); nefronets nystan och de vindlande tubuliavsnitten ligger i barken, medan Henles slynga och samlingsrören går ner i märgen.
    • Nefronet är njurens funktionella enhet och består av njurkropp (glomerulus plus Bowmans kapsel) följd av proximala tubuli, Henles slynga och distala tubuli. Distala tubuli mynnar i ett samlingsrör, som tar emot urin från flera nefroner och alltså inte räknas till nefronet självt.
    • Blodet kommer till glomerulus via en tillförande (afferent) arteriol och lämnar via en bortförande (efferent) arteriol - två arterioler i rad, vilket gör att njuren själv kan styra trycket i nystanet.
    • Efter den efferenta arteriolen följer ett andra kapillärnät runt tubuli, och det är dit allt som reabsorberas förs tillbaka.
    • Urinen leds från samlingsrören via njurpapillerna till njurbäckenet (pelvis renalis) och vidare i urinledaren; därefter ändras urinens sammansättning inte längre.
    • Njurarna får ungefär en femtedel av hjärtminutvolymen trots sin lilla vikt, vilket är förutsättningen för den stora filtrationen.

  2. Urinbildningen: filtration, reabsorption och koncentrering

    Nu kopplas anatomin till funktion. De två filmerna hör tätt ihop: den första tar filtrationen och det som händer i proximala tubuli, den andra hur urinen koncentreras längre ner i nefronet. Titta särskilt på vilka krafter som driver filtrationen och på skillnaden mellan passiv och aktiv transport i tubuli. Att bara omkring en procent av primärurinen blir färdig urin är hela poängen med den andra filmen.

    Film av Agne Paulsson, Högskolan Kristianstad. Öppna på YouTube. Inget laddas från YouTube förrän du klickar.
    Film av Agne Paulsson, Högskolan Kristianstad. Öppna på YouTube. Inget laddas från YouTube förrän du klickar.

    Det här ska sitta kvar

    • Filtrationen drivs av blodets hydrostatiska tryck i glomerulus och kräver ingen egen energi; den efferenta arteriolen är trängre än den afferenta, vilket håller trycket uppe.
    • Filtret släpper igenom vatten, salter, glukos, aminosyror och slaggprodukter som urea och kreatinin, men håller kvar blodkroppar och plasmaproteiner på grund av porernas storlek och laddning.
    • Det bildas omkring 180 liter primärurin per dygn medan bara cirka 1,5 liter lämnar kroppen - njuren arbetar alltså med grov filtration följd av noggrann återvinning i tubuli.
    • I proximala tubuli reabsorberas normalt all glukos och alla aminosyror; transportörerna kan mättas, så vid mycket högt blodsocker överskrids njurtröskeln och glukos syns i urinen.
    • Natrium pumpas aktivt ut ur tubuli och vatten följer efter osmotiskt - vatten transporteras aldrig aktivt, det rör sig alltid efter salterna.
    • Henles slynga bygger med motströmsprincipen upp en salthalt som ökar ner mot märgen, och den gradienten gör att vatten kan dras ur samlingsröret så att urinen blir mer koncentrerad än blodet.

  3. Hormonell reglering: ADH och aldosteron

    Nefronets grundfunktion är nu på plats, men urinmängden måste kunna anpassas från minut till minut. Filmen visar de två hormoner som gör det: ADH styr vattnet, aldosteron styr natrium. Håll isär var i nefronet de verkar och vad som utlöser dem, för det är den vanligaste förväxlingen. Notera också att njuren själv är en del av blodtrycksregleringen via renin.

    Film av Agne Paulsson, Högskolan Kristianstad. Öppna på YouTube. Inget laddas från YouTube förrän du klickar.

    Det här ska sitta kvar

    • ADH (antidiuretiskt hormon, även kallat vasopressin) bildas i hypotalamus och frisätts från hypofysens baklob när blodets osmolalitet stiger eller blodvolymen sjunker.
    • ADH gör samlingsrörens vägg genomsläpplig för vatten genom att vattenkanaler (aquaporiner) byggs in i cellmembranet; utan ADH är väggen tät och stora mängder utspädd urin lämnar kroppen.
    • ADH sparar vatten men inte salt och sänker därmed blodets osmolalitet - det är framför allt en koncentrationsreglerare.
    • Aldosteron kommer från binjurebarken och ökar det aktiva natriumupptaget i distala tubuli och samlingsrör; vatten följer med natriumet, så både saltmängd och volym stiger.
    • Natriumupptaget sker i utbyte mot kalium, som utsöndras i urinen - därför hänger aldosteronnivå och kaliumbalans ihop.
    • Sjunkande blodtryck eller natriumhalt får den juxtaglomerulära apparaten att frisätta renin, vilket via angiotensin ger kärlsammandragning och aldosteronfrisättning (renin-angiotensin-aldosteronsystemet).

  4. Urinvägarna och miktionsreflexen

    Sista steget är transporten och tömningen. Filmen följer urinen från njurbäckenet genom urinledarna till blåsan och går igenom miktionsreflexen. Fokusera på samspelet mellan den glatta muskulatur du inte styr och den tvärstrimmiga slutmuskel du styr med viljan. Den uppdelningen förklarar varför tömningen både är en reflex och något man kan hålla emot.

    Film av Agne Paulsson, Högskolan Kristianstad. Öppna på YouTube. Inget laddas från YouTube förrän du klickar.

    Det här ska sitta kvar

    • Urinledarna (ureterer) transporterar urinen aktivt med peristaltiska vågor, alltså inte enbart med tyngdkraften.
    • Urinledarna mynnar snett genom blåsväggen, vilket gör att de kläms ihop när blåsan fylls och motverkar backflöde av urin upp mot njuren.
    • Blåsans vägg består av glatt muskulatur (detrusorn) och töjs utan att trycket stiger nämnvärt förrän volymen närmar sig några hundra milliliter.
    • Sträckreceptorer i blåsväggen utlöser miktionsreflexen via ryggmärgen: parasympatiska signaler drar ihop detrusorn samtidigt som den inre slutmuskeln slappnar av.
    • Den yttre slutmuskeln är tvärstrimmig och viljestyrd, vilket gör att storhjärnan kan skjuta upp tömningen trots att reflexen redan är igång.
    • Kvinnans urinrör är betydligt kortare än mannens, och hos mannen omsluts urinrörets översta del av prostatan - anatomiska skillnader som förklarar olika bekymmersmönster.

Testa dig själv

8 frågor om urinorganen. Svaren sparas inte — det här är till för dig, inte för statistiken.

  1. Varför behöver njuren ingen extra energi för själva filtrationen i glomerulus?
  2. En person får kraftigt sänkt blodtryck. Vad händer med njurfunktionen?
  3. Varför innehåller primärurinen normalt nästan inga plasmaproteiner?
  4. Varför bildas cirka 180 liter primärurin per dygn när bara cirka 1,5 liter lämnar kroppen?
  5. Vad gör det möjligt för njuren att bilda urin som är mer koncentrerad än blodet?
  6. Hur ökar ADH kroppens vattenåterupptag?
  7. Vad händer med kaliumet när aldosteronnivån stiger?
  8. Vad utlöser miktionsreflexen och vad gör den?