NKSE Coach

Reproduktionsorganen

Från spermiebildning och testosteron till äggets väg och menstruationscykelns hormonspel. Här hänger anatomi och återkoppling ihop till en helhet.

  1. Mannens könsorgan och spermiebildningen

    Modulen börjar med den manliga sidan eftersom uppbyggnaden där är enklare att följa: en produktionsplats, en transportväg och några körtlar som bidrar med vätska. Följ särskilt spermiens väg från sädeskanalen ut genom urinröret, och lägg märke till var i testikeln testosteronet bildas jämfört med var spermierna bildas. Den skillnaden återkommer i nästa lektion.

    Film av Agne Paulsson, Högskolan Kristianstad. Öppna på YouTube. Inget laddas från YouTube förrän du klickar.

    Det här ska sitta kvar

    • Testiklarna ligger i pungen (scrotum) utanför bukhålan eftersom spermiebildningen kräver ett par grader lägre temperatur än kroppens kärntemperatur.
    • Spermierna bildas i sädeskanalerna (tubuli seminiferi), där Sertolicellerna är stödjeceller, medan testosteronet bildas i Leydigcellerna i vävnaden mellan kanalerna.
    • Spermierna mognar och lagras i bitestikeln (epididymis) och får först där full rörelseförmåga; färdiga spermier lämnar alltså inte testikeln direkt.
    • Spermien består av huvud med akrosom (enzymblåsa som löser upp äggets hölje), mellanstycke fullt av mitokondrier som ger energi, och en svans som driver den framåt.
    • Sädesblåsorna bidrar med den största delen av sädesvätskan inklusive fruktos som bränsle, och prostatan med en basisk vätska som neutraliserar den sura miljön i urinröret och vaginan.
    • Hos mannen är urinröret gemensam slutväg för både urin och sädesvätska, till skillnad från hos kvinnan där urinvägar och könsvägar är helt åtskilda.

  2. Hormonell styrning av testikelns funktion

    Nu kopplas testikelns två celltyper till hjärnan. Hypotalamus och hypofysen styr både testosteronproduktionen och spermiebildningen, men via två olika hormoner till två olika celltyper. Titta efter vilka signaler som går uppåt igen som broms, och lägg märke till att styrningen här följer ingen månadscykel, inte cyklisk som hos kvinnan.

    Film av Agne Paulsson, Högskolan Kristianstad. Öppna på YouTube. Inget laddas från YouTube förrän du klickar.

    Det här ska sitta kvar

    • Hypotalamus utsöndrar GnRH i pulsar, vilket får hypofysens framlob att frisätta LH och FSH.
    • LH verkar på Leydigcellerna och driver testosteronproduktionen; FSH verkar på Sertolicellerna och understödjer spermiebildningen.
    • Testosteron är själv bromsen i systemet: stigande nivåer hämmar både GnRH från hypotalamus och LH från hypofysen, alltså klassisk negativ återkoppling.
    • Sertolicellerna bildar inhibin, som selektivt hämmar FSH. Sjunker inhibin stiger FSH, vilket är kroppens sätt att svara på minskad spermieproduktion.
    • Testosteron ger sekundära könskaraktärer, driver på muskel- och skelettuppbyggnad och påverkar libido.
    • Till skillnad från kvinnans cykliska hormonmönster följer mannens hormoner ingen månadscykel. Nivåerna varierar i stället över dygnet, med högst testosteron tidigt på morgonen och lägst på kvällen, och utsöndringen sker pulsatilt.

  3. Kvinnans könsorgan och äggets väg

    Här byter vi till kvinnans anatomi, som är förutsättningen för att förstå menstruationscykeln i nästa lektion. Följ äggets väg från äggstocken, via äggledaren, in i livmodern. Lägg särskilt märke till livmoderslemhinnans två lager, eftersom bara det ena stöts av vid mens.

    Film av Agne Paulsson, Högskolan Kristianstad. Öppna på YouTube. Inget laddas från YouTube förrän du klickar.

    Det här ska sitta kvar

    • Äggstockarna (ovarierna) har dubbel funktion: de mognar ut ägg och producerar östrogen och progesteron.
    • Alla äggceller finns anlagda redan före födseln och ligger arresterade i meiosen. Kvinnan bildar alltså inga nya äggceller under livet, till skillnad från mannens fortlöpande spermiebildning.
    • Äggledaren mynnar fritt i bukhålan och fångar upp ägget med sina fimbrier (trådlika utskott); flimmerhår och muskelrörelser transporterar sedan ägget mot livmodern.
    • Befruktningen sker normalt i äggledarens yttre, vidgade del, eftersom ägget bara är befruktningsdugligt ungefär ett dygn efter ägglossningen.
    • Livmoderväggen består av kraftig glatt muskulatur (myometrium) och en inre slemhinna (endometrium), där slemhinnans ytliga lager byggs upp och stöts av varje cykel medan basallagret ligger kvar och bygger upp ett nytt.
    • Livmoderhalsen (cervix) bildar slem vars konsistens ändras under cykeln och utgör gränsen mellan vagina och livmoderhåla.

  4. Menstruationscykeln: äggstock, slemhinna och återkoppling

    De två sista filmerna behandlar samma sak från två håll och hör därför ihop: först cykelns förlopp, sedan hormonregleringen i detalj. Håll isär två parallella cykler hela tiden, den i äggstocken och den i livmoderslemhinnan, och koppla varje fas i slemhinnan till vilket hormon som just då dominerar. Nyckeln till själva ägglossningen är att östrogenets återkoppling byter tecken.

    Film av Agne Paulsson, Högskolan Kristianstad. Öppna på YouTube. Inget laddas från YouTube förrän du klickar.
    Film av Agne Paulsson, Högskolan Kristianstad. Öppna på YouTube. Inget laddas från YouTube förrän du klickar.

    Det här ska sitta kvar

    • Äggstockscykeln har tre faser: follikelfas, ägglossning och lutealfas. Livmoderslemhinnans cykel löper parallellt som menstruationsfas, proliferationsfas och sekretionsfas.
    • Under follikelfasen driver FSH follikeltillväxten, och follikeln producerar östrogen som får slemhinnan att växa till på nytt.
    • Låga östrogennivåer hämmar hypofysen, men när nivån blir hög och ihållande slår återkopplingen om till positiv och utlöser en kraftig LH-topp som spränger follikeln, alltså ägglossningen.
    • Efter ägglossningen ombildas follikelresten till gulkroppen (corpus luteum), som producerar progesteron. Progesteronet gör slemhinnan körtelrik och sekretorisk, höjer kroppstemperaturen några tiondels grader och gör cervixslemmet segt.
    • Uteblir befruktning tillbakabildas gulkroppen efter ungefär 14 dagar. Progesteron och östrogen faller, spiralartärerna i slemhinnan drar ihop sig och det ytliga lagret stöts av som menstruation. Vid befruktning bildar det inplanterade ägget i stället hCG, som håller gulkroppen igång.
    • Lutealfasen är ungefär lika lång hos de flesta eftersom gulkroppens livslängd är konstant; variationen i cykellängd ligger nästan helt i follikelfasen.

Testa dig själv

9 frågor om reproduktionsorganen. Svaren sparas inte — det här är till för dig, inte för statistiken.

  1. Varför ligger testiklarna i pungen i stället för inne i bukhålan?
  2. Vilka celler bildar testosteron, och vilket hormon driver dem?
  3. Vad händer med FSH-nivån om Sertolicellernas produktion av inhibin sjunker?
  4. Varför sker befruktningen normalt i äggledaren och inte i livmodern?
  5. Östrogen bromsar normalt hypofysen. Varför utlöser då stigande östrogen en LH-topp före ägglossningen?
  6. Vad händer i livmoderslemhinnan när gulkroppen tillbakabildas?
  7. Varför är lutealfasen ungefär lika lång hos de flesta, medan cykelns totala längd varierar?
  8. Vilken uppgift har hCG om ägget blir befruktat?
  9. Varför är sädesvätskan basisk?