ACE-hämmare & ARB

ACE-hämmare och angiotensinreceptorblockerare (ARB) minskar aktiviteten i renin-angiotensin-aldosteronsystemet (RAAS) och används vid hypertoni, hjärtsvikt och njurskydd vid diabetes.

Verkningsmekanism

ACE-hämmare (t.ex. ramipril, enalapril, lisinopril) blockerar angiotensinkonverterande enzymet (ACE) och förhindrar omvandling av angiotensin I till angiotensin II.

ARB (t.ex. losartan, valsartan, kandesartan) blockerar direkt angiotensin II-receptorn (AT1) och förhindrar dess kärlkontraherande och natriumretinerande effekter.

  • Båda läkemedelsgrupperna sänker blodtryck, minskar afterload och har njurskyddande effekter hos diabetespatienter.
  • ACE-hämmare ökar kininbromsnivåer (bradykinin), vilket förklarar den karakteristiska biverkan torrhosta.

Indikationer

  • Hypertoni — förstahandsval, särskilt vid samtidig diabetes, njursjukdom eller hjärtsvikt.
  • Hjärtsvikt med nedsatt ejektionsfraktion (systolisk hjärtsvikt) — minskar mortalitet och sjuklighet.
  • Sekundärprevention efter hjärtinfarkt.
  • Njurskydd vid diabetisk nefropati — minskar albuminuri och bromsar progress av njursjukdom.
  • ARB används som alternativ vid ACE-hämmarutlöst torrhosta.

Biverkningar & risker

  • Torrhosta (10–20%) är vanligaste biverkan av ACE-hämmare och beror på ackumulerat bradykinin.
  • Angioödem (svullnad i ansikte, tunga, svalg) är sällsynt men potentiellt livshotande — kontraindikation för ACE-hämmare.
  • Hyperkalemi — hämmat aldosteron leder till kaliumretention; extra risk vid kombination med kaliumsparande diuretika.
  • Hypotoni, särskilt vid behandlingsstart och hos dehydrerade patienter.
  • Försämrad njurfunktion vid bilateral njurartärstenos — kontraindikation.
  • Absolut kontraindikation vid graviditet (fosterskadliga).

Omvårdnadsobservationer

  • Kontrollera kalium och kreatinin/eGFR vid behandlingsstart och regelbundet under behandlingen.
  • Mät blodtryck stående och liggande vid behandlingsstart för att identifiera ortostatisk hypotoni.
  • Fråga om hosta — vid ihållande torrhosta bör ARB övervägas som alternativ.
  • Varna för att undvika NSAID (försämrar njurfunktion och motverkar blodtryckseffekten) och extra kaliumintag.
  • Vid angioödem — omedelbart omhändertagande, läkare kontaktas, preparatet sätts ut.

Larmtecken

  • Snabbt tilltagande svullnad i ansikte, tunga och svalg — angioödem, kräver omedelbar behandling.
  • Kraftig hypotoni med yrsel och synkoperisk tendens.
  • Stigande S-kalium (> 6,0 mmol/L) — hyperkalemi med risk för hjärtrytmrubbningar.

Referensvärden

S-kalium (normalvärde)
3,5–5,0 mmol/L [Verifiera mot lokala referensintervall]
eGFR (bevakas)
Baslinjemätning + kontroll efter behandlingsstart [Verifiera mot källa]

Läkemedelsgrupper

  • ACE-hämmare: ramipril (Triatec), enalapril, lisinopril, perindopril
  • ARB: losartan, valsartan (Diovan), kandesartan (Atacand), irbesartan

Doser anges inte — slå alltid upp aktuell ordination.

Begrepp

RAAS
Renin-angiotensin-aldosteronsystemet — hormonellt system som reglerar blodtryck och vätskebalans; ACE-hämmare och ARB minskar dess aktivitet.
Afterload
Det motstånd hjärtat arbetar mot vid systole; sänkt afterload via kärldilatation underlättar hjärtats pumparbete vid hjärtsvikt.
Angioödem
Lokal svullnad i hud och slemhinnor till följd av bradykininansamling; potentiellt livshotande om svalgstrukturer berörs.

Mer inom samma område