Kalium (K)
Kalium (K) är den viktigaste intracellulära katjonen och avgörande för hjärtats och musklernas elektriska aktivitet. Även små rubbningar utanför referensintervallet kan ge allvarliga hjärtarytmier.
Referensvärden
- S-Kalium (vuxen): 3,5–4,9 mmol/L [Verifiera mot lokala referensintervall].
- Hypokalemi definieras som K < 3,5 mmol/L; allvarlig hypokalemi < 3,0 mmol/L.
- Hyperkalemi definieras som K > 5,0 mmol/L; livshotande nivå > 6,0–6,5 mmol/L.
Hypokalemi – lågt K
- Diuretika (tiazider, loopdiuretika) är vanligaste orsaken.
- Kräkningar och diarré ger kaliumförlust via gastrointestinalkanalen.
- Magnesiumunderskott försämrar kaliumretentionen och måste korrigeras parallellt.
- Symtom: muskelsvaghet, kramper, förstoppning, trötthet och arytmier.
- EKG-fynd: tillplattad T-våg, U-vågsfremträdelse, QT-förlängning.
Hyperkalemi – högt K
- Njursvikt är vanligaste orsaken (nedsatt kaliumutsöndring).
- ACE-hämmare, ARB, kaliumsparande diuretika och NSAID ökar kaliumretentionen.
- Pseudohyperkalemi uppstår vid hemolys i provröret — upprepa provet.
- Symtom: muskelsvaghet, parestesier, bradykardi och livshotande ventrikelflimmer.
- EKG-fynd: spetsiga T-vågor, breddökat QRS-komplex, sinusbradykardi, 'sinusvåg'.
Omvårdnad
- Vid hyperkalemi: koppla EKG-övervakning, kontakta läkare omedelbart om K > 6,0 mmol/L.
- Kaliumsupplementering peroralt eller intravenöst ges vid hypokalemi enligt ordination.
- Intravenöst kalium ska alltid ges utspätt och under noggrann övervakning — aldrig som bolus.
- Kontrollera magnesiumvärdet vid svårkorrigerad hypokalemi.
Larmtecken
- K > 6,0 mmol/L — risk för livshotande arytmi, kräver akut EKG och läkarkontakt.
- K < 2,5 mmol/L — risk för allvarliga arytmier och muskelparalys.
- EKG-förändringar (breddökat QRS, spetsiga T-vågor) vid avvikande kaliumvärde.
Referensvärden
- S-Kalium
- 3,5–4,9 mmol/L
- Hypokalemi (allvarlig)
- < 3,0 mmol/L
- Hyperkalemi (livshotande)
- > 6,0 mmol/L
Läkemedelsgrupper
- Kaliumklorid oralt eller intravenöst vid hypokalemi
- Kalciumglukonat iv för att skydda hjärtmuskeln vid svår hyperkalemi
- Natriumbikarbonat och insulin+glukos för att flytta K intracellulärt vid hyperkalemi
- Kationbyteresiner (t.ex. patiromer, natriumzirkoniumcyklosilikat) för att öka KI-utsöndring
Doser anges inte — slå alltid upp aktuell ordination.
Begrepp
- Pseudohyperkalemi
- Falskt förhöjt K i provet orsakat av hemolys, lång provhanteringstid eller extrem leukocytos.
- Hypokalemi
- S-K < 3,5 mmol/L — ökar risken för hjärtarytmier, särskilt vid digitalisbehandling.
- Kaliumsparande diuretika
- Diuretika som minskar kaliumutsöndringen (t.ex. spironolakton, amilorid) och riskerar hyperkalemi.