Bakterier

Bakterier är encelliga prokaryota mikroorganismer som kan orsaka ett brett spektrum av infektioner hos människa, från ofarliga kolonisationer till livshotande sepsis.

Bakgrund & klassifikation

Bakterier saknar cellkärna (prokaryoter) och förökar sig vanligen genom binär fission.

Gram-positiva bakterier har ett tjockt peptidoglykanlager och färgas blålila vid Gramfärgning, medan gram-negativa bakterier har ett tunnare lager och yttermembran och färgas rosa.

Bakterier klassificeras även utifrån form: kocker (klotformade), stavar (stavformade) och spiriller (spiralformade).

Många bakterier är normalflora och skyddar mot patogena mikrober, men kan orsaka opportunistiska infektioner vid immunsuppression eller förflyttning till fel kroppsdel.

Aeroba bakterier kräver syre medan anaeroba bakterier kan skadas av syre — viktigt för provtagning och odlingsmetodik.

Patogena mekanismer

Virulens beror på bakteriens förmåga att fästa (adhesion), invadera vävnad, undvika immunförsvar och producera toxiner.
Exotoxiner utsöndras av bakterien och kan verka på distans (t.ex. tetanus, botulism).

Endotoxiner är lipopolysackarider (LPS) i gram-negativa bakteriers yttermembran och frisätts vid cellsönderfall — utlöser kraftig immunreaktion och kan leda till sepsis.

Kapselbildning (t.ex. Streptococcus pneumoniae) och biofilmbildning (t.ex. Staphylococcus epidermidis på katetrar) ökar resistens mot immunförsvar och antibiotika.

Kliniskt viktiga bakterier

Staphylococcus aureus orsakar hud-, sår-, blod- och lunginfektioner; MRSA-stammar är meticillinresistenta.
Streptococcus pyogenes (grupp A) ger tonsillit, impetigo och i svåra fall nekrotiserande fasciit.
Escherichia coli är vanligaste orsaken till UVI och en viktig orsak till sepsis från urogenital- och GI-kanalen.
Clostridioides difficile är en sporbildande anaerobisk stav som orsakar antibiotikaassocierad kolit.

Pseudomonas aeruginosa är en opportunistisk gram-negativ stav som ofta är multiresistent och drabbar immunsupprimerade och intensivvårdspatienter.

Omvårdnad & smittskydd

Tillämpa alltid basala hygienrutiner: handdesinfektion, handskar och skyddsförkläde vid risk för kontaminering.
Kontaktprevention med enkelrum eller kohortisering är standard vid bärarskap av multiresistenta bakterier.
Noggrann aseptik vid sårskötsel, kateterskötsel och iv-administrering minskar risken för bakteriella VRI.
Observera tidiga tecken på infektion: feber, lokalinfektion, CRP-stegring och förändrat allmäntillstånd.

Larmtecken

Tecken på sepsis: feber >38,5°C eller hypotermi <36°C, takykardi, takypné, konfusion eller sänkt medvetande.
Snabbt progredierande hudrodnad med smärta och svullnad (misstänk nekrotiserande fasciit eller cellulit).
Plötsligt försämrat allmäntillstånd hos immunsupprimerad patient.

Läkemedelsgrupper

Betalaktamantibiotika (penicilliner, cefalosporiner, karbapenemer) — hämmar cellväggssyntes
Aminoglykosider — hämmar proteinsyntesen, används vid gramnegativa infektioner
Glykopeptider (vankomycin) — används vid MRSA och andra resistenta gram-positiva
Metronidazol — verksamt mot anaerober och Clostridioides difficile

Doser anges inte — slå alltid upp aktuell ordination.

Begrepp

Gram-färgning: Mikrobiologisk teknik som delar in bakterier i gram-positiva (blålila) och gram-negativa (rosa) baserat på cellväggens struktur.
Virulens: Mått på en patogen organisms förmåga att orsaka sjukdom — beror på adhesion, invasionsförmåga och toxinproduktion.
Endotoxin: Lipopolysackarid (LPS) i gram-negativa bakteriers yttermembran som frisätts vid cellsönderfall och utlöser kraftig inflammatorisk reaktion.
Opportunistisk infektion: Infektion orsakad av mikrober som normalt är ofarliga men blir patogena hos individer med nedsatt immunförsvar.