Svamp & parasiter
Svamp och parasiter utgör två skilda grupper av eukaryota mikroorganismer som kan orsaka infektioner framför allt hos immunsupprimerade patienter, men även hos immunkompetenta.
Svampinfektioner (mykoser)
- Svampar är eukaryota organismer med cellkärna och ergosterol i cellmembranet — detta är målet för svampläkemedel.
Candida spp. är den vanligaste orsaken till svampinfektion i vården och ger ytliga infektioner (oral, vaginal candidainfection) men även allvarlig invasiv candidos i blodbanan hos immunsupprimerade.
Aspergillus spp. är en mögelsvamp som sprids via luftburna sporer och ger invasiv aspergillos hos neutropena patienter (t.ex. efter benmärgstransplantation).
Riskfaktorer för invasiv svampinfektion: immunsuppression, lång antibiotikabehandling, centrala katetrar, TPN och neutropeni.
- Diagnos ställs via odling (tar tid), serologi (galaktomannan, beta-D-glukan) och direktmikroskopi.
Parasitinfektioner
Parasiter delas in i protozoer (encelliga, t.ex. malaria, toxoplasmos, giardia) och metazoer (flercelliga, t.ex. spolmask, binnikemask, skabb, löss).
Malaria (Plasmodium spp.) smittar via Anopheles-mygga och ger periodisk feber, kyla och svettningar — livshotande vid P. falciparum.
- Giardia lamblia smittar fekal-oralt och ger långdragen diarré och malabsorption.
- Toxoplasma gondii sprids via kattavföring och underkokt kött — farlig för immunsupprimerade och gravida (fosterskada).
Skabb (Sarcoptes scabiei) sprids via nära hudkontakt och kräver behandling av patient och närkontakter samt sanering av sängkläder och kläder.
Omvårdnad & smittskydd
- Vid misstänkt invasiv svampinfektion: ta odlingar (blod, urin, trakealsekret) innan behandling startar.
- Kontaktprevention tillämpas vid skabb och löss — handskar och engångsförkläde vid hudkontakt.
Patienter med neutropeni och risk för Aspergillus bör ha HEPA-filtrerat enkelrum och undvika blomjord och byggarbetsplatser.
- Observera reseanamnes vid parasitinfektioner — malaria, dengue och andra tropiksjukdomar kräver riktad diagnostik.
Larmtecken
- Feber hos neutropena patient (<0,5 x10⁹/L neutrofiler) kräver omedelbar utredning och ofta empirisk svamp-/antibiotikabehandling.
- Snabb försämring med organpåverkan (njurar, lever, lungor) hos immunsupprimerad patient med känd svampinfektion.
- Feber, frossa och periodisk sjukdomskänsla hos patient med reseanamnes till tropikerna — uteslut malaria.
Läkemedelsgrupper
- Azoler (flukonazol, vorikonazol) — hämmar ergosterolsyntes, brett svampspektrum
- Echinocandinier (kaspofungin) — hämmar svampens cellväggssyntes, mot Candida och Aspergillus
- Antiparasitära medel (t.ex. metronidazol mot giardia, klorokin/artemisinin mot malaria, permetrin mot skabb)
Doser anges inte — slå alltid upp aktuell ordination.
Begrepp
- Mykos
- Svampinfektion — kan vara ytlig (hud/slemhinnor) eller invasiv (spridning till blod och inre organ).
- Neutropeni
- Lågt antal neutrofila granulocyter (<0,5 x10⁹/L) som kraftigt ökar risken för allvarliga bakterie- och svampinfektioner.
- Protozoo
- Encellig eukaryot parasit, t.ex. Plasmodium (malaria), Giardia och Toxoplasma.
- Ergosterol
- Sterol i svampars cellmembran som är målmolekyl för svampläkemedel (saknas hos människor, vars membran innehåller kolesterol).