Postoperativ sårinfektion

Postoperativ sårinfektion (SSI, Surgical Site Infection) är en av de vanligaste vårdrelaterade infektionerna och uppkommer inom 30 dagar efter operation (90 dagar vid implantat).

Bakgrund & riskfaktorer

SSI klassificeras som ytlig (hud och underhud), djup (fascia och muskel) eller organrymdsinfektion beroende på infektionsdjupet.

Vanligaste orsakande agens är Staphylococcus aureus (inkl. MRSA), koagulasnegativa stafylokocker, E. coli och Enterococcus spp.

Preoperativa riskfaktorer: diabetes, fetma, rökning, malnutrition, immunsuppression och lång preoperativ sjukhusvistelse.

Perioperativa riskfaktorer: lång operationstid, kontaminationsgrad (ren vs. smutsig operation), brist på perioperativ antibiotikaprofylax.

Postoperativa riskfaktorer: dålig sårvård, bristande handhygien och lång inneliggande tid.

Symtom & kliniska fynd

Klassiska infektionstecken: calor (värme), dolor (smärta), rubor (rodnad), tumor (svullnad) och functio laesa (nedsatt funktion).

Ytlig SSI: rodnad, värme, svullnad och purulent sekret från sårlinjen.
Djup SSI: feber, lokalt tryck- och rörelsesmärta, fördröjd sårläkning och ofta purulent dränage.
Allvarlig SSI kan ge sepsis med systemisk påverkan — feber, takykardi, hypotension och konfusion.

Utredning & bedömning

Bedöm såret dagligen och dokumentera rodnadens utbredning, sekretets karaktär och lukt.
Sårsvabb och eventuell vävnadsodling tas aseptiskt för att identifiera agens och resistensmönster.
Blodprover: CRP, LPK, eventuellt blododling vid misstänkt sepsis.
Ultraljud eller DT kan behövas vid misstänkt djup infektion eller abscess.

Behandling & omvårdnad

Lokal sårvård: debriding av nekrotisk vävnad, rengöring och lämpliga förband (absorberade, silverförband vid infektion).
Kirurgisk dränering av abscesser och djupa infektioner är ofta nödvändig.
Antibiotikabehandling ges vid tecken på systemisk infektion eller spridning — val styrs av odlingssvar.
Informera patienten om sårskötsel, hygien och tecken på försämring inför hemgång.
Prevention: korrekt perioperativ antibiotikaprofylax, klädsel av operationssår och korrekt handhygien vid omläggning.

Larmtecken

Snabb utbredning av hudrodnad (>2 cm/timme) eller krepitationer i omgivande vävnad — misstänk nekrotiserande fasciit.
Septikhänvisande fynd (feber, takykardi, hypotension) i kombination med postoperativ sårinfektion.
Purulent djupdränage eller sår som öppnar sig spontant postoperativt.

Läkemedelsgrupper

Betalaktamantibiotika (flukloxacillin, amoxicillin-klavulansyra) — förstahandsval vid stafylokock- och streptokocker
Glykopeptider (vankomycin) — vid MRSA-misstanke eller penicillinöverkänslighet
Silverinnehållande förband — lokalt antiseptikum vid koloniserade eller infekterade sår

Doser anges inte — slå alltid upp aktuell ordination.

Begrepp

SSI: Surgical Site Infection — postoperativ infektion i operationsområdet, klassificeras som ytlig, djup eller organrymdsinfektion.
Debridering: Borttagning av nekrotisk, infekterad eller skadad vävnad för att möjliggöra sårläkning.
Antibiotikaprofylax: Kortvarig antibiotikabehandling perioperativt för att minska risken för postoperativ infektion.
Nekrotiserande fasciit: Livshotande djup mjukdelsinfektion med snabb spridning längs fascian, kräver omedelbar kirurgi.