Astma hos barn

Astma är den vanligaste kroniska sjukdomen hos barn i Sverige och kännetecknas av episodisk luftvägsobstruktion, eosinofil inflammation och hyperreaktiva luftvägar; prognosen är ofta god med adekvat behandling.

Bakgrund & patofysiologi

Astma innebär bronkial hyperreaktivitet, luftvägsinflamation och omformning (remodeling) av luftvägarnas vägg.
Vanliga utlösande faktorer: virusinfektioner (barn), allergener, ansträngning, kall luft och tobaksrök.
Atopisk bakgrund (eksem, allergisk rinit, familjehistoria) ökar risken för kvarstående astma efter 6 år.
Obstruktionen är reversibel spontant eller med bronkdilaterande behandling — detta särskiljer astma från KOL.

Symtom & kliniska fynd

Episodisk hosta (ofta nattetid eller vid ansträngning), pip i bröstet (wheeze) och andnöd.
Akut exacerbation: exspiratorisk och inspiratorisk ronki, förlängt exspirium, indragningar och tachypné.
Svår attack: tyst bröst (utebliven ronki pga minimal luftströmning), cyanotisk missfärgning, utmattning.
SpO₂ < 92 % och andningsfrekvens > 30/min hos barn >5 år indikerar svår attack.

Utredning & diagnos

Diagnosen är klinisk hos barn <6 år; spirometri med reversibilitetstest används hos äldre barn.
Diagnosen stöds av god behandlingseffekt av bronkdilaterare och typisk symtombild.
Allergitestning (pricktest/specifikt IgE) rekommenderas för att identifiera behandlingsbara triggerfaktorer.
Differentialdiagnoser hos yngre barn inkluderar RS-bronkiolit, aspirerat främmande kropp och hjärtfel.

Behandling

Underhållsbehandling: inhalationskortikosteroider (IKS) är förstahandsval vid persisterande astma.
Snabbverkande beta-2-stimulerare (SABA) används som vid-behovsbehandling vid akuta symtom.
Långverkande beta-2-stimulerare (LABA) läggs till IKS vid otillräcklig kontroll.
Akut exacerbation behandlas med upprepade doser SABA (inhalation), syrgas vid hypoxi och perorala kortikosteroider.
Inhalationsteknik och rätt inhalationshjälpmedel (spacer hos barn) är avgörande för behandlingseffekt.

Omvårdnad & egenvård

Astmaplan (individuell handlingsplan) ges till familjen och skolan för att styra egenvård vid försämring.
Undvika kända triggerfaktorer: rökmiljö, djurhårsexponering vid allergi, mögel.
Barn och föräldrar utbildas i korrekt inhalationsteknik och regelbunden underhållsbehandling.
Regelbunden uppföljning hos barnläkare/astmasjuksköterska för att justera behandling efter symtomkontroll.

Larmtecken

SpO₂ < 92 % trots initialt given behandling.
Tyst bröst (frånvaro av ronki) vid klinisk astmaattack — tecken på minimal luftflödesrörelse.
Utmattning och vikande andningsarbete hos tidigare ansträngt barn.
Medvetandepåverkan eller cyanotisk missfärgning.

Referensvärden

SpO₂-gräns (akut astma): < 92 % — svår attack [Verifiera mot lokala riktlinjer]
Andningsfrekvens (svår attack, >5 år): > 30/min [Verifiera mot lokala referensvärden]

Läkemedelsgrupper

Inhalationskortikosteroider IKS (underhåll, t.ex. budesonid, flutikason)
Snabbverkande beta-2-stimulerare SABA (vid-behovs, t.ex. salbutamol)
Långverkande beta-2-stimulerare LABA (tillägg vid otillräcklig kontroll)
Perorala kortikosteroider (akut exacerbation)

Doser anges inte — slå alltid upp aktuell ordination.

Begrepp

Bronkial hyperreaktivitet: Överkänslighet i luftvägarna som ger bronkospasm vid svagare stimuli än normalt.
SABA (Short-Acting Beta-2 Agonist): Snabbverkande luftrörsvidgare; används vid akuta symtom.
Spacer (inhalationshjälpmedel): Plastbehållare som kopplas till inhalatorn för att förbättra inhalationsteknik hos barn.