Förstoppning

Förstoppning är ett nästan universellt problem vid opioidbehandling i palliativ vård och kräver proaktiv, kontinuerlig laxantiabehandling.

Bakgrund & orsaker

Opioider minskar tarmrörligheten och ökar absorptionen av vatten — förstoppning drabbar i stort sett alla patienter på opioidbehandling.

Andra bidragande faktorer: lågt vätskeintag, immobilisering, kostfattig på fibrer, hypercalcemi, anticholinerga läkemedel och CNS-metastaser.

Till skillnad från andra opioidsymtom (t.ex. illamående) utvecklas sällan tolerans mot förstoppning vid pågående opioidbehandling.

Svår förstoppning kan leda till illamående, kräkningar, smärta, urinretention och konfusion — tidigt ingripande är viktigt.

Kartlägg avföringsfrekvens (mål: tarmtömning minst varannan dag), konsistens (Bristol Stool Scale) och eventuella krämpor.

Bedöm bukens status: auskultation (tarmljud), palpation (resistens, ömhet, uppspändhet).
Vid misstanke om fekal impaktion: rektal undersökning eller röntgen.
Dokumentera och följ upp aktivt — fråga proaktivt, vänta inte på att patienten klagar.

Laxantia ska ordineras profylaktiskt vid all opioidbehandling — vänta inte på att förstoppning uppstår.

Osmotiska laxantia (laktulos, makrogol) och stimulerande laxantia (sennaglykosider, natriumpikosulfat) används ofta i kombination.

Rektala åtgärder (laxermedel rektalt, lavemang) vid utebliven effekt av perorala medel.
Perifert verkande opioidantagonist (t.ex. metylnaltrexon) kan användas vid terapiresistent opioidinducerad förstoppning.

Uppmuntra rörlighet och aktivitet i den mån tillståndet tillåter.
Optimera vätskeintaget och kostens innehåll av lättsmälta fiber om patienten kan äta.
Säkerställ tillgång till toalett och skydda patientens integritet vid tarmtömning.
Informera patient och närstående om att förstoppning är förväntad biverkning av opioider och att profylax är standard.

Ingen avföring på mer än 3 dygn trots insatt behandling — kontakta läkare.
Fekal impaktion med overflow-diarré: flytande avföring trots att patienten i grunden är förstoppad.
Svår buksmärta, illamående och kräkningar i kombination med utebliven avföring — misstänk tarmobstruktion.

Avföringsfrekvens (mål): Minst varannan dag [Verifiera mot lokala riktlinjer]
Bristol Stool Scale: Typ 3–4 eftersträvas; typ 1–2 förstoppad; typ 6–7 diarré

Osmotiska laxantia: makrogol (PEG), laktulos
Stimulerande laxantia: sennaglykosider, natriumpikosulfat
Perifert verkande opioidantagonister: metylnaltrexon — vid terapiresistent opioidinducerad förstoppning
Rektala laxantia / lavemang — vid behov som tillägg

Doser anges inte — slå alltid upp aktuell ordination.

Opioidinducerad förstoppning: Förstoppning orsakad av opioidreceptoraktivering i tarmen — drabbar nästan alla patienter och kräver profylax.
Fekal impaktion: Anhopning av hårt avföringsflak som blockerar tarmen; kan ge paradoxal overflow-diarré.
Bristol Stool Scale: Standardiserad skala 1–7 som beskriver avföringens form och konsistens; hjälpmedel vid bedömning av förstoppning och diarré.