Hypertoni

Hypertoni (högt blodtryck) är ett kroniskt tillstånd där artärtrycket är varaktigt förhöjt, vilket ökar risken för kardiovaskulär sjukdom, njursvikt och stroke.

Bakgrund & mekanism

Blodtrycket bestäms av hjärtats minutvolym (CO) och det totala perifera kärlmotståndet (TPR).
Primär (essentiell) hypertoni saknar identifierbar orsak och utgör ca 90–95 % av fallen.
Sekundär hypertoni kan orsakas av njursjukdom, primär aldosteronism, feokromocytom eller obstruktiv sömnapné.
Kroniskt förhöjt tryck ger endotelskada, aterosklerosaccelerering och vänsterkammarhypertrofi.
Riskfaktorer: hög saltintag, övervikt, fysisk inaktivitet, alkohol, stress och ärftlighet.

Symtom & kliniska fynd

Hypertoni är oftast asymtomatisk — kallas 'den tysta sjukdomen'.
Symtom vid svår hypertoni eller hypertensiv kris: huvudvärk (occipitalt), yrsel, synrubbningar och epistaxis.

Kliniska fynd på organskada: S4 vid auskultation, retinala förändringar, proteinuri och EKG-tecken på vänsterkammarhypertrofi.

Blodtrycket mäts i sittande läge efter minst 5 minuters vila; 2–3 mätningar vid separata tillfällen krävs för diagnos.

Utredning & bedömning

Upprepade BT-mätningar; ambulatorisk 24-timmarsmätning (ABPM) är gold standard för diagnos.
Blodprover: elektrolyter, kreatinin, glukos och lipider för att bedöma kardiovaskulär risk och organskada.
Urinsticka och urin-albumin/kreatinin-kvot för att upptäcka hypertensiv nefropati.
EKG och ekokardiografi vid misstanke om vänsterkammarhypertrofi eller svikt.
Sekundära orsaker utreds vid ung patient, svårbehandlad hypertoni eller snabb progress.

Behandling

Livsstilsåtgärder är basen: saltreduktion, regelbunden aerob träning, viktminskning, rökstopp och måttlig alkoholkonsumtion.

Farmakologisk förstahandsbehandling inkluderar ACE-hämmare/ARB, kalciumantagonister och tiaziddiuretika.
Betablockerare används primärt vid samtidig hjärtsvikt, kranskärlssjukdom eller takykardi.
Kombinations-/fixdospreparat förbättrar följsamhet vid behov av flera läkemedel.
Behandlingsmålet är BT < 130/80 mmHg för de flesta patienter (individanpassas).

Omvårdnad

Korrekt BT-mätning: rätt manschettstorlek, kalibrerad utrustning, patient avslappnad och sittande.
Patientundervisning om sjukdomens tysta förlopp och vikten av regelbunden medicinering.
Stöd kring livsstilsförändringar: kostrådgivning, fysisk aktivitet på recept (FaR) och stresshantering.
Dokumentera och rapportera BT-trender och symtom på organskada i omvårdnadsjournalen.

Larmtecken

BT > 180/120 mmHg med symtom (bröstsmärta, dyspné, neurologiska bortfall) — hypertensiv kris med organskada.
Plötslig svår huvudvärk, synbortfall eller fokalneurologi — misstänk hypertensiv encefalopati eller stroke.
Epistaxis som inte stannar efter lokal behandling med extremt högt BT.
Tecken på akut njursvikt (oliguri, stigande kreatinin) vid hypertensiv kris.

Referensvärden

Normalt BT: < 120/80 mmHg
Hypertoni grad 1: 130–139/80–89 mmHg
Hypertoni grad 2: >= 140/90 mmHg
Hypertensiv kris: BT >= 180/120 mmHg

Läkemedelsgrupper

ACE-hämmare / ARB (RAAS-blockad, njurskyddande)
Kalciumantagonister (dihydropyridiner, vasodilatation)
Tiaziddiuretika (volymreduktion)
Betablockerare (vid specifika indikationer)

Doser anges inte — slå alltid upp aktuell ordination.

Begrepp

Systoliskt blodtryck (SBT): Trycket i artärerna under hjärtats sammandragning (systole); övre mätvärdet.
Diastoliskt blodtryck (DBT): Trycket i artärerna under hjärtats avslappning (diastole); undre mätvärdet.
Hypertensiv kris: BT >= 180/120 mmHg; med organskada kallas det hypertensiv emergency, utan organskada hypertensiv urgency.
ABPM: Ambulatorisk blodtrycksmätning under 24 timmar; minskar 'vitrockshypertoni' och ger representativt medelblodtryck.