IBD

Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) omfattar Crohns sjukdom och ulcerös kolit — kroniska, immunmedierade inflammationer i tarmen med skov- och remissionsförlopp. Etiologin är multifaktoriell med genetiska, immunologiska och miljömässiga faktorer.

Anatomisk teckning av bukens organ med tunn- och tjocktarm. — Tunn- och tjocktarmens läge som orienteringsstöd när du studerar IBD.
Bildkälla
Teckning av Mariana Ruiz, Jmarchn, via Wikimedia Commons. Public domain. Källbildens engelska etikettlager borttaget. Bilden i övrigt oförändrad.

Bakgrund & mekanism

Ulcerös kolit drabbar kolon och rektum, alltid med kontinuerlig inflammation startande från rektum.
Crohns sjukdom kan drabba hela GI-kanalen (vanligast terminala ileum och kolon) med segmentell, transmural inflammation.
Dysreglerat immunsvar mot tarmflorans antigener hos genetiskt predisponerade individer driver kronisk inflammation.
Rökning ökar risken för Crohns men är paradoxalt skyddande vid ulcerös kolit.
Extraintestinala manifestationer (artrit, uveit, primär skleroserande kolangit) förekommer vid båda formerna.

Symtom & kliniska fynd

Ulcerös kolit: blodiga, slemmiga diarréer, trängningsinkontinens, tenesmer och krampartad buksmärta.
Crohns sjukdom: diarré (ofta utan blod), buksmärta (ofta höger fossa), viktminskning och feber.
Systemsymtom: trötthet, feber, viktnedgång och näringsbrist är vanliga under aktiva skov.
Anemi, hypoalbuminemi och elektrolytrubbningar ses vid svår sjukdom.
Perianal sjukdom (fistlar, abscesser) är karakteristiskt för Crohns.

Utredning & bedömning

Koloskopi med biopsi är gold standard för diagnos och skovsbedömning.
Fekalt kalprotektin är ett känsligt markörer för tarminflammattion och används för monitorering.
CRP, SR, Hb, albumin och elektrolyter kontrolleras regelbundet.
CT-buk eller MRI-tarmen vid misstänkta komplikationer (abscess, fistel, striktur).
Avföringsodling och Clostridium difficile-test för att utesluta infektion vid försämring.

Behandling

5-aminosalicylsyra (5-ASA) är förstahandsbehandling vid mild–måttlig ulcerös kolit.
Kortikosteroider används för induktion av remission vid akuta skov.

Immunmodulerare (azatioprin, 6-merkaptopurin) och biologiska läkemedel (TNF-hämmare, vedolizumab) för underhållsbehandling.

Kirurgi (kolektomi) kan vara kurativt vid ulcerös kolit; vid Crohns ses hög recidivrisk efter kirurgi.
Nutritionsstöd — enteral nutrition kan inducera remission vid Crohns, speciellt hos barn.

Omvårdnad

Registrera avföringens frekvens, konsistens och blodtillblandning dagligen under skov.
Värdera nutritionsstatus och samarbeta med dietist; IBD-patienter har ökad risk för malnutrition.
Informera om sjukdomsförlopp, medicinering och vikten av att inte avbryta behandling.
Stödja psykosocialt — kronisk sjukdom med skov ökar risken för ångest och depression.
Lär ut LUTS-skattning och när patient ska söka akutvård (blod, feber, svår smärta).

Larmtecken

Mer än 6–8 blodiga avföringar per dygn med feber — svårt skov, risk för toxisk megakolon.
Svår buksmärta och spänd, rigid buk — misstänkt perforation eller megakolon.
Snabb pulsstegring, hypotension och hög feber — sepsis vid komplikation.
Tecken på kraftig blödning (hemodynamisk påverkan, fallande Hb).

Referensvärden

Fekalt kalprotektin (remission): < 50 µg/g [Verifiera mot lokala referensintervall]
CRP (aktiv inflammation): Förhöjt > 10 mg/L vid aktiv IBD [Verifiera mot lokala referensintervall]
Albumin: Referensvärde 35–50 g/L; lågt albumin tyder på malnutrition/svår sjukdom [Verifiera mot lokala referensintervall]

Läkemedelsgrupper

5-aminosalicylsyra (5-ASA / mesalazin)
Kortikosteroider (prednisolon, budesonid)
Immunmodulerare (azatioprin, 6-merkaptopurin, metotrexat)
Biologiska läkemedel (TNF-hämmare: infliximab, adalimumab; vedolizumab; ustekinumab)

Doser anges inte — slå alltid upp aktuell ordination.

Begrepp

Skov: Period av aktiv inflammation med symtom vid IBD; kontrasterar mot remission.
Transmural inflammation: Inflammation som genomsyrar hela tarmväggens tjocklek — karaktäristiskt för Crohns sjukdom.
Toxisk megakolon: Livshotande komplikation vid IBD med massiv kolondilatation, systempåverkan och perforationsrisk.
Kalprotektin: Protein från neutrofiler som mäts i avföring och speglar tarminflamation — används för att följa sjukdomsaktivitet.