Pankreatit

Akut pankreatit är en inflammation i bukspottkörteln orsakad av för tidig aktivering av digestiva enzymer, vanligast vid gallsten eller hög alkoholkonsumtion. Svårighetsgraden varierar från mild ödemös till svår nekrotiserande pankreatit med systemisk påverkan.

Anatomisk teckning av bukens organ, inklusive bukspottkörteln.

Bukspottkörtelns läge bland bukens organ som orienteringsstöd när du studerar pankreatit.

Bildkälla

Teckning av Mariana Ruiz, Jmarchn, via Wikimedia Commons. Public domain. Källbildens engelska etikettlager borttaget. Bilden i övrigt oförändrad.

Bakgrund & mekanism

  • Gallsten (ca 40 %) och alkohol (ca 35 %) är de vanligaste orsakerna till akut pankreatit.
  • Övriga orsaker: hypertriglyceridemi, hyperkalcemi, läkemedel (t.ex. azatioprin), ERCP-komplikation, trauma.
  • Intracellulär aktivering av trypsinogen till trypsin leder till autodigestion av pankreasvävnad.
  • Systemisk inflammation (SIRS) med cytokinernas aktivering kan leda till organsvikt (ARDS, njursvikt, chock).
  • Kronisk pankreatit uppstår vid upprepade skov med progressiv fibros och exokrin/endokrin insufficiens.

Symtom & kliniska fynd

  • Svår, plötslig epigastrisk smärta med utstrålning till ryggen (bältesliknande) som förvärras i liggande.
  • Illamående och kräkningar som inte lindrar smärtan.
  • Feber och takykardi vid inflammation; hypotension vid svår pankreatit.

Cullen-tecken (periumbilikalt hematom) och Grey Turner-tecken (flankekkymoser) tyder på retroperitoneal blödning vid nekrotiserande pankreatit.

  • Förhöjt serumlipas (> 3 × övre referensgränsen) är det viktigaste diagnostiska kriteriet.

Utredning & bedömning

  • S-lipas (föredras framför amylas) stiger snabbt och förblir förhöjt längre vid akut pankreatit.
  • CRP > 150 mg/L efter 48 timmar tyder på svår pankreatit.
  • CT buk med kontrast (CECT) vid misstänkt nekros, komplikationer eller oklar diagnos — görs ej rutinmässigt tidigt.
  • Bedfield-skalan eller BISAP används för svårighetsbedömning.
  • Kontrollera leverstatus, bilirubin, kalcium och triglycerider för att fastställa etiologi.

Behandling

Adekvat vätskebehandling — aggressiv intravenös vätsketillförsel (Ringer-laktat föredras) under de första 24–48 timmarna.

  • Smärtlindring med opioidanalgetika.
  • Nutritionsstöd: enteral nutrition via nasojejunal sond föredras framför parenteral vid svår pankreatit.
  • ERCP vid gallstensorsakad pankreatit med obstruktiv ikterus.
  • Antibiotika ges vid dokumenterad infekterad nekros, inte profylaktiskt.

Omvårdnad

  • Täta ABCDE-bedömningar och NEWS2-registrering — snabb försämring kan kräva IVA-vård.
  • Noggrann vätskebalans: registrera urinproduktion (mål > 0,5 mL/kg/h), vätskebehov och förluster.
  • Smärtskattning med NRS/VAS och titrering av analgetika.
  • Kostintroduktion tidigt när illamående minskat — starta med flytande, öka successivt.
  • Informera om sambandet med alkohol och gallsten; stötta livsstilsförändring.

Larmtecken

  • Hypotension och takykardi — chock vid svår pankreatit eller blödning.
  • Andningspåverkan (SpO2 < 94 %, takypné) — ARDS är en allvarlig komplikation.
  • Oliguri/anuri trots vätsketillförsel — akut njursvikt.
  • Feber och stigande CRP trots behandling — misstänkt infekterad nekros.

Referensvärden

S-lipas (diagnostisk gräns)
≥ 3 × övre referensgräns; normalt < 60 U/L [Verifiera mot lokala referensintervall]
CRP (svårighetsmarkör)
> 150 mg/L vid 48 h → svår pankreatit [Verifiera mot lokala referensintervall]
Urinproduktion (mål)
> 0,5 mL/kg/h

Läkemedelsgrupper

  • Opioidanalgetika (morfin, ketobemidon, tramadol — för smärtlindring)
  • Intravenösa kristalloider (Ringer-laktat som förstahandsval)
  • Antibiotika (karbapenem, kinoloner — vid bekräftad infekterad nekros)

Doser anges inte — slå alltid upp aktuell ordination.

Begrepp

S-lipas
Enzym producerat av pankreas för fettspjälkning; kraftigt förhöjt vid akut pankreatit och mer specifikt än amylas.
Nekrotiserande pankreatit
Svår form med avdödning av pankreasvävnad (> 30 % nekros på CT); hög mortalitetsrisk.
SIRS
Systemiskt inflammatoriskt responssyndrom — kroppens generaliserade inflammationssvar vid bl.a. svår pankreatit.
Enteral nutrition
Näringsstöd via sond direkt i tarmen; föredras vid svår pankreatit för att bevara tarmmukosans integritet.

Mer inom samma område